Åtta glas för åtta författare

Av en ren tillfällighet ramlade jag över den här samlingen av texter av en slags svensk författarklubb. Initiativtagarna var Hans Alfredsson och Niklas Rådström som bjöd in sex andra författare till att äta middag och berätta korta historier för varandra på ett givet tema. Övriga medverkande var Stig Claesson, Gunnar Harding, Claes Hylinger, Erland Josephson, Jacques Werup och Klas Östergren.

Klubben träffades två gånger om året och vid varje gång lottades nästa träffs berättartema. I slutet av 1990-talet självdog klubben. Några av ämnena som inspirerat författarna var; Statyn, En kniv i ryggen, Beefeater och Utan markkontakt.

Flera av medlemmarna har fått Piratenpriset så min kampanj att läsa något av vare av pristagare tog ett jättesteg framåt.

Piratenpriset 2012

"Det finaste pris jag fått", säger årets vinnare av Piratenpriset, Leif G W Persson och poserar framför pumpstationen i Vollsjö. En något otippad vinnare skulle jag vilja påstå, men varför inte?

I motiveringen till vinnaren heter det bl a: "för att han med eminent sakkunskap och moraliskt grundat engagemang kommenterar vår samtid i kriminalromaner och andra medieframträdanden med skap satir och underhållande (själv)ironi".
Jag har precis läst klart Gustavs grabb och kan därför räkna in ytterligare en Piratenprisvinnare under mitt bälte. Nedan är vinnarna genom åren och de fetstilta har jag läst, hört eller sett uppträda i media.

2012 - LEIF G W PERSSON

2011 – KATARINA MAZETTI

2010 - CARIN MANNHEIMER

2009 - TORGNY LINDGREN

2008 – NIKLAS RÅDSTRÖM

2007 - CLAES HYLINGER

2006 - JESPER THILO

2005 - JAN SIGURD

2004 - BODIL MALMSTEN

2003 - HANS PÅLSSON

2002 - MIKAEL NIEMI

2001 - PETER ENGLUND

2000 - ULF LUNDELL

1999 - BIRGITTA STENBERG

1998 - LARS MOLIN

1997 - KRISTINA LUGN

1996 - ALLAN EDVALL

1995 - KLAS ÖSTERGREN

1994 - OLLE ADOLPHSON

1993 - EVA RYDBERG

1992 - STIG CLAESSON

1991 - ERNST-HUGO JÄREGÅRD

1990 - HANS ALFREDSON

1989 - JACQUES WERUP

Föresatser för läsåret 2012

Det var länge sedan jag slutade med nyårslöften, men ett par bra föresatser vad jag hoppas hinna med inför läsåret 2012 är väl aldrig fel?

Mitt läsa-nobelpristagar-projekt har pågått i många år nu och för att få struktur brukar jag föresätta mig att läsa sex nya författare exklusive årets pristagare. Det ligger redan ett par i hyllan och väntar så det verkar lovande. Nu har jag ju dessutom blivit antagen till 7,5 poängskursen i Nobelpristagare vid Umeå universitet, så  detta ämne blir än mer högintressant i år.

Då jag har fått hedersuppdraget att vara bloggambassadör för bokmässan 2012 där nordisk litteratur står i fokus, kommer jag att lägga lite extra krut på våra grannländer och kanske mest av allt på Danmark som inte bara ligger närmast oss geografiskt utan också är det land jag känner mest för.

Det verkar som att jag har lite pippi på olika pristagare, men faktum är att jag ska försöka läsa något av samtliga Piratenristagare och Augustprisvinnare också. En eller annan av dessa hoppas jag hinna med under 2012.

Eftersom 2012 utropats till Strindbergår hundra år efter Augusts bortgång tänkte jag försöka hinna med att läsa lite av en av våra största skalder.

Till sommaren planerar vi en resa till Skottland och då vill jag hinna med en och annan skotsk författare också, men de köps nog på plats skulle jag tro.

Mest av allt hoppas jag fortsatt bli inspirerad av alla duktiga och entusiasmerande bloggare med era boktips. Hipp, hipp hurra för ett underbart läsår 2012!

Birgitta Stenberg - Alla vilda

Alla vilda är min första kontakt med författaren Birgitta Stenberg. Det var en smula konstigt att börja med den fjärde av fem självbiografiska böcker, men det var den som råkade komma min väg. Det visade sig gå utmärkt att hoppa rakt in i nummer 4 som till största delen utspelade sig på Mallorca på tidigt 1950-tal, långt innan charterturismen tog fart till ön.

Birgitta levde i ett öppet lesbiskt förhållande med en målare och umgicks i vidsynta kretsar med andra homosexuella par, alkoholister, drogmissbrukare, bohemer och konstnärer. Det var en salig (kanske osalig) blandning av folk och det råder inget tvivel om att det var ett vilt leverne.

Kärleksscenerna är högljudda och detaljerat återgivna liksom de olika dryckesslagen. Hon värjer sig inte från att själv komma i en dålig dager när hon beskriver sitt amfetaminmissbruk och hur lätt det var att få tag på sådant öppet på de spanska apoteken. Hon är naiv, har svårt att hålla i pengar och behandlar sin sambo ganska illa. Hon själv och hennes nöjen går före allt annat.

Det var ett roligt tidsfördriv att lyssna på Alla vilda men jag kommer inte att återvända till henne i brådrasket. Dessutom fick Birgitta Stenberg Piratenpriset 1999 och bara av den anledningen känns det bra att ha läst något av henne.