måndag 31 januari 2011

Tematrio Feel-bad

Lyrans tematrio den här veckan handlar om feel-bad böcker. Det krävdes lite eftertanke och jag fick gräva djupt i mitt eget minne och även i litteraturhistorien. Feel-bad böcker tillhör inte dem som jag normalt läser så många av kan jag säga.
1. Samhällets olycksbarn av Victor Hugo. Kan det bli mer miserabelt som ursprungstiteln lyder och vars namn bokens efterföljare musikalen bär. En bok som handlar om en man som döms till galarslav och efter nära 20 år vid årorna äntligen slipper fri bara för att jagas av polisen igen. Boken genomsyras av hopplöshet och hur orättvist livet kan vara.
2. En dag i Ivan Denisovitj liv av Alexander Solsjenitsyn är en liten pärla till bok om en straffånge i Sibirien. Hans eländiga liv går ut på att jobba och försöka skaffa sig större matransoner än vad som han tilldelas. Han får kämpa för allt där han sitter i ett läger med undermåliga kläder, får mager kostranson, marscheras till och från arbetet i sträng kyla morgon och kväll och han har inget tidsbestämt straff och vet inte när eller om han kommer härifrån.
3. Den som vässar vargars tänder av Carina Rydberg. Denna bok är mer än feel-bad, den är ond. Titeln är verkligen superp och passar boken bra. Vem behöver egentligen vässa vargars tänder? När jag läste den lämnade den mig sorgsen, betryckt och t o m med lite sömnsvårigheter.

söndag 30 januari 2011

Bokbloggsjerka


Annika ordnar något som hon kallar bogbloggsjerka. Den här gången ska man svara på denna fråga: Vilket är det svåraste litterära verk du någonsin har läst? Vad var det som gjorde det svårt?
Nyckelordet här är svårt och det kan tolkas vitt och den bok jag kommer att tänka på är en jag läste för snart 25 år sedan. Det var porrskådespelaren Linda Lovelace självbiografi "Skärseld". Boken var en skärseld att läsa, full med beskrivningar av övergrepp och misshandel, hur hon blev misshandlad och torterad och tvingad att spela in porrfilmerna. Den var svår på ett sådant sätt att jag blev illamående och bara kunde läsa den i små, små portioner.

Fågelboken

De här helgen ordnar Sveriges Ornitologiska Förening en fågelräkning som kallas "Vinterfåglar inpå knuten". Jag har inte deltagit förut men har ett rikligt fågelbord varje år med olika sorters fågelmat. Talgoxar, nötväckor och blåmesar har jag hitills haft gott om men även en större hackspett och ett par nötskrikor har dykt upp för att äta. Får se om jag får ihop fler arter under dagen.

lördag 29 januari 2011

Parfymen, en mördares historia - Patrick Süskind

Min läsa-tyska-böcker-kampanj går vidare. Låt mig först som sist säga att jag gillar Parfymen, alldeles väldigt mycket.Huvudpersonen Grenouille är ingen vanlig människa. Han kan känna miljontalsdofter och hans luktsinne är så fint att han i mörker kan följa en enskild människa på flera kilometers avstånd. Han är besatt av dofter så mycket så att de blir hans yrke, parfymörens. Den stora tragiken i hans liv är att han själv inte har någon doft. Med eskalerande spänning får vi följa hur han lär sig sitt yrke och till slut utnyttjar det på värsta tänkbara sätt i jakten på sin egen besatthet.
Innehållet, språket, den historiska tid och plats den utspelar sig i, på det sätt Süskind beskriver romanens karaktärer och att han är så insatt i parfymtillverkningens mysterier. MEN den är lite långrandig och hur man utvinner eteriska oljor, destillar, kokar och mortlar i all oändlighet blir bara lite för mycket. Jag har varit i Grasse där en stor del av romanen utspelar sig och besökt en parfymfabriken och fått för mig beskrivit hur de berömda "näsorna" arbetar, alltså de som skapar det mesta av världens bästa parfymer vilket blir ännu en personlig aspekt för mig när jag läser boken.

fredag 28 januari 2011

Merabs skönhet - Torgny Lindgren

Magsjukan slog till inatt och efteråt när jag är slapp och utan kraft och inte orkar läsa är en god ljudbok som tonic för både kropp och själ. Torgny Lindgren är perfekt för detta, undrar om han vet det? Jag kurade ihop mig i sängen med Merabs skönhet, lyssnade och njöt. Boken består av en rad historier från Lindgrens västerbottniska land. Merab visar sig vara en ko med osedvanlig skönhet. Andra historier handlar om stubbrytningens vådor, ett gammalt pars jakt på en vattenåder och en man som kunde göra så att klockor gick baklänges. Torgny Lindgrens berättelser är underbara och blir bara ännu bättre när han själv läser upp sina alster. Hans språk är hans alldeles eget, bibelsprängda texter och med en skön norrländsk dialekt.

torsdag 27 januari 2011

Vladimir Kaminer - Militärmusik

Vladimir Kaminer är född och uppväxt i Sovjetunionen men kom till det som då var DDR 1990 där han fick politisk asyl. Han skriver inte på sitt modersmål ryska utan på sitt adopterade språk, tyskan.
Jag har förstått att det råder väldigt delade meningar bland recensenter och bokbloggare om vad man tycker om den här boken. Jag gillar den även om jag tycker den är lite tunn, både till omfång och innehåll. Att hela Sovjetrepubliken var ett enda stort skämt och ett 70-80 år långt tragiskt expriment. Boken speglar detta, den är en parodi på Sovjet och sovjettiden och bitvis både dråplig, sanslös och helt absurd.
Författaren gör nedslag i teaterskolan, bland värnpliktiga soldater i ett luftvärnsbatteri utanför Moskva och ungdomsläger i Lettland. Boken är lättläst och författaren nämns i senaste numret av "Vi läser", i en artikel om litteratur av den nya tidens invandrarförfattare i Tyskland.

tisdag 25 januari 2011

Fänrik Ståls sägner

Fänrik Ståls sägner är ett diktverk av den finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg som gavs ut i två omgångar 1848 och 1860. Den första dikten är ”Vårt land som hyllar det finska fosterlandet. Delar av denna dikt är numera Finlands nationalsång
I det här diktverket är hjältarna riktiga hjältar och de anspråkslösa soldaterna som plikttroget och hjältemodigt försvarar fosterlandet, kändast av dem alla är väl Sven Duva. Många kända citat härstammar från denna dikt och avslutningen är kanske mest känd ”ett dåligt huvud hade han, men hjärtat det var gott”. Sven Duva gick av misstag själv till attack mot en grupp ryska soldater och gav sina kamrater tid att samla sig slå tillbaka.
Mot de modiga enkla soldaterna kontrasteras det svek mot Finland och den misskötsel av kriget som Runeberg och andra samtida tyckte att svenske kungen Gustav IV Adolf och militärledningen gjorde sig skyldig till.
Till en början hade jag svårt att komma in rätt läsrytm. Språket är gammaldags och versmåtten inte alltid lättlästa. Språket är högtravande och det är lite väl mycket hjältedyrkan för min smak. Diktsamlingen inleds med ett möte mellan en ung man och en gammal soldat och sedan rullar det på.

Men annat var det nu med mig,
jag kom med ändrat sinne:
”Jag läst om Finlands sista krig,
och även jag är finne.
Min håg blev tänd att höra mer.
kanhända får jag det av er?”

Så var min hälsning. Gubben såg
förvånad upp från noten,
en glans uti hans öga låg,
som om han stått för roten:
”Jo, därom kan jag ge besked,
om herrn så vill, ty jag var med.”


Jag är så glad att jag äntligen tog mig i kragen och läste ”Fänrik Ståls sägner”. Ofta hänvisas det till en eller annan dikt eller figur som förekommer i Runebergs diktverk och nu behöver jag inte undra längre över vilka de var. Mitt exemplar är ett lån av svärmor, f d småskollärarinna och den boken kostade 1956 hela 2 kronor och 90 ören.

måndag 24 januari 2011

Nymåne - Diana Abu-Jaber

Jag blev mycket förtjust i Nymåne av Diana Abu-Jaber och ger den ett gott betyg på många plan. Handlingen utspelar sig på en libanesiskt-irakisk restaurang i Los Angeles. Här jobbar Sirine som kock. Hon lagar mat som en virtuos och författaren kan förmedla dofter, smaker och matupplevelser inte för inte kanske, hon har jobbat som matrecensent läser jag på nätet och det märks. Snålvattnet rann till medan Anders Ekborg läste vidare, allt längre in i menyerna och måltiderna blir godare och mer omfattande för var kapitel. Jag sörjer att det inte finns någon mellanösternrestaurang i närheten till där jag bor.

Sirine är snart 40 och ogift, hon är vacker och har inte saknat beundrare men ännu inte fastnat för någon, tills nu vill säga, när Hanif kommer in i hennes liv. Persongalleriet är rikt i boken och romanfigurerna är trovärdiga och fint beskrivna. Sirines farbror är en riktig historieberättare och parallellt med historien om Sirine berättar farbrodern en fantastisk berättelse som för tankarna till "Tusen och en natt". Detta är ytterligare en behållning av denna roman. Rekommenderas.

söndag 23 januari 2011

Min blogghörna

 Hannele och flera andra har visat upp sin blogghörna och då gör jag också detsamma. Min blogghörna finns i mitt arbetsrum/bibliotek, det rum i huset som jag trivs allra bäst i. Min k. make har byggt de inbyggda bokhyllorna åt mig och tillsammans har vi inrett biblioteket till ett riktigt mysrum. Här finns också min läshörna och plats för att scrappa på.
En liten kär sällskapsdam har jag ibland här när vovven sitter uppflugen på en mjuk dyna i fönstret och spanar efter katter och annat intressant som kan tänkas komma förbi.

fredag 21 januari 2011

Vinst och gåva

Min kära granne och väninna gav mig helt oväntat en bok igår i present. Det var Waris Diries "En blomma i Afrikas öken". Jag slukade den när den först kom ut men läser gärna om den igen, ett märkligt kvinnoöde.

Tekoppen hade nyligen en utlottning av några böcker. Jag hade turen att vinna nobelpristagaren Herta Müllers "Hjärtdjur". Den ser jag verkligen fram emot att utforska och samtidigt kanske också mitt eget hjärta.

Landet utanför

Landet utanför, en reportagebok skriven av Kristina Mattsson är angelägen för de av oss som fortfarande bor på landet. Jag vill inte att landsbygden runt omkring mig ska dö ut, att husen där de gamla undan för undan dör bort antingen ska stå öde och förfalla eller säljas som fritidshus och bara bebos någon månad om året. Trenden är tydlig och känner väl till landsbygdens problem men också dess möjligheter.

Kristina Mattsons beskriver landsbygdens framtid som mörk och den är (hoppas jag) onödigt pessimistisk. Faktum kvarstår att sedan 2008 bor fler människor i städer än på landsbygden, för första gången i mänsklighetens historia. I vårt land har urbaniseringen nått den punkt där det inte längre finns någon tvekan. Orter kommer att dö ut. Även större samhällen. Även i södra Sverige.

onsdag 19 januari 2011

Tre feel-good romaner

Lyrans utmaning den här veckan är att finna tre feel-good romaner. Jag tycker att feel-good romaner ska vara relativt kravlösa att läsa och lämna efter sig en känsla av välmående och ett leende på läpparna. Här är mina tre förslag.
1. Potensgivarna av Karin Brunk-Holmqvist. Med humor och värme skriver författarna om systrarna Svensson som börjar sälja potensmedel för att finansiera en toalett inomhus. Det är dråpligt att följa systrarnas bestyr med sin postorderfirma och deras konsternation när ende brodern dyker upp som kund.
2. Bibliotekskatten Dewey av Vicki Myron berättar den sanna historien om hittekatten Dewey som framlevde sitt liv på ett biblioteket i en liten amerikansk småstad. Med tiden blir Dewey en internationell kändis som japansk TV gör reportage om. När Dewey dör 2006 stod det att läsa i över 300 olika tidningar världen över.
3. Viveca Lärns böcker om Saltön är idylliska och sedan TV-serien känner alla till Saltöns mysfaktor med bl a tobakshandlare Blomgren och hans Emilie.

söndag 16 januari 2011

Inga Lindström

Ett par gånger om året är vi inbjudna till våra tyska fritidsgrannar för att se på TV. Jag vet att det låter absurt men kvällens huvudnummer förutom wurst och sauerkraut är en film i serien Inga Lindström. Filmerna om Inga Lindström är smått absurda och väldigt mycket svensk kitchiga. Tyska skådespelare pratar tyska har svenska namn, utger sig för att vara svenska och allt är inspelat i Sverige. De allra vackraste vyer i Stockholms skärgård och Södermanland får vara kulisser i dessa kärleksfilmer där slutet alltid är gott och flickan får pojken. Solen skiner alltid, bilarna är dyra och välpolerade, karaktärerna bor i olika herrgårdar och är vackra, välklädda och välsminkade. Vilken bild får inte tyskarna av oss svenskar. Filmerna är så dåliga men ändå oemotståndligt roliga att det blir en TV-höjdpunkt, speciellt roligt att se tillsammans med svensk-tyska grannarna. Läs mera om Inga Lindström här och här.

fredag 14 januari 2011

I skuggan av min bror

Härmed avslutar jag min dagbok, då jag anser det vara meningslöst att föra bok över sådana grymma saker som ibland sker.” Citatet återkommer flera gånger i boken och författarens brors ord. De avslutar broderns hemliga dagbok förd under 6 månader av tyskarnas fälttåg i Sovjetunionen, fram tills han blev sårad och avled 1943. Uwe Timm väver en fantastisk väv kring denna dagbok, några brev från brodern och sina egna minnesbilder från krigstiden och efterkrigstidens Tyskland. Jag tycker allting som har med andra världskriget är jätteintressant och kastade mig över boken och blev inte besviken trots vissa uppskruvade förväntningar. Krigets tragik som fortfarande kastar sin skugga över dagens Tyskland och även om det funnits en flod av böcker, filmer och teaterpjäser på detta tema känns den här vinkeln fräsch och ogjord. Boken kan rekommenderas.

torsdag 13 januari 2011

Radioföljetongen

Jag är en fan av Radioföljetongen och lyssnar ofta vad de ger, ibland inte till slut om det inte faller mig på läppen. Nu senast har jag njutit av Båten skriven av Nam Le. Historien om skara båtflyktingar är bara en av en av sjun noveller i boken "Båten". Hela novellsamlingen är så omskriven och välbloggad att jag kanske hade lite för höga förväntningar och jag fick aldrig den där wow-upplevelsen jag hoppats. Vi får se om jag tar mig samman och läser de övriga novellerna i samlingen för att kanske få en bättre blick för förattarens produktion.

onsdag 12 januari 2011

Tysk bokresa

I bokbloggen Enligt o utmanas man om tyska böcker. Att det sker just nu, just i år är ingen tillfällighet. Höstens bokmässa i Göteborg kommer att ha tysk litteratur som tema. Jag har sedan ett par månader startat min egen kampanj att läsa tyskt inför mässan och kastar mig hänförd över utmaningen. Tyskland har alltid varit roligt att besöka och vi har många trevliga grannar (sommargäster) som vi umgås med här i kring i Småland. Jag försöker livligt hålla min skoltyska igång genom att läsa åtminstone ett par böcker på orginalspråk varje år.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Uwe Timms "Upptäckten av currywursten" tyckte jag var helt underbar. Den handlar om andra världskrigets sista skälvande dagar i Hamburg och berättar samtidigt historien om hur currywursten kanske kom till. Allt som rör andra världskriget har alltid fascinerat mig och denna historien är inget undantag. Har ikväll från biblioteket hämtat "I skuggan av min bror" av samma författare och jag ser fram emot ännu en läsupplevelse.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Stig Dagermans "Tysk höst" kommer jag osökt att tänka på. Boken som från början var en serie tidningsartiklar Dagerman skrev åt Expressen är något alldeles extra, boken måste läsas för att försöka förstå hur den tyska civilbefolkningen hade det under och efter kriget. Att Dagerman var knappa 25 år när han skrev artikelserien är en bravad. Hur många av dagens journalister skulle kunna åstadkomma något liknande.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Jag är nyfiken på att läsa något av Günter Wallraffs verk. Hans undersökande journalistik är i en klass för sig och så gott som klassisk numera. Wallraffs avslöjanden har duggat tätt om olika företeelser i det tyska samhället och han har givit sig namn "att Wallraffa" åt denna typ av journalistik.

tisdag 11 januari 2011

Vatikanens källare

Nobelpristagaren André Gides Vatikanens källare är inte längre än dryga 200 sidor men kändes ändå lång och seg.

Konspirationsteorier, en fängslad påve och folk som klär ut sig och spionerar på varandra är en del av villervallan i boken. Läsningen flöt inte på som jag helst vill att den gör när jag fångas av en bok. Gide fick nobelpriset 1947 och den här boken som kom ut redan 1914 är inte en jag kan rekommendera. Baksidestexten påstår att den ska vara rolig men då har den som skrev den samma humor som jag har. Baserat på denna läsupplevelse har jag lite svårt att förstå att Gide fick nobelpriset. Motiveringen Svenska Akademin lade fram för priset var "för hans vittomfattande och konstnärligt betydelsefulla författarskap, i vilket mänsklighetens frågor och villkor ha framställts med oförskräckt sanningskärlek och psykologisk skarpsyn". Nåja, det är en motivering som säger mycket eller inget.

söndag 9 januari 2011

Resa i tysta rum

En underbar klenod till bok som jag unnar varje bok- och biblioteksälskare. I boken får man följa med till 25 privatägda bibliotek i svenska slott och herresäten som normalt inte är tillgänliga för allmänheten. Det blir inte bara en resa bland de böcker som formade 1700- och 1800-talen utan också guidningar i underbara biblioteksrum där jag bara längtar efter att botanisera och slå mig ner i väl insutten läsfåtölj för att få ta del av bibliotekens innehåll. Boken innehåller mängder att litterärt relaterade berättelser och anekdoter liksom beskrivningar av bibliotekens innehåll och inriktning.
Vad göra när böckerna växer en över huvudet? Jo, på ett slott i Skåne har man grävt ner de böcker som inte gick att sälja när den moderna boksamlingen rensades. Bränna böcker får man absolut inte göra.
Dn här boken har länge legat på mitt bord och jag har njutit bitar av den lite då och då. Det är inget verk man sträckläser precis.

torsdag 6 januari 2011

Jenny - Sigrid Undset

Årets första bok blev en norsk, nobelpristagaren Sigrid Undsets Jenny. Det uppenbara valet skulle väl ha varit Kristin Lavransdotter men tegelstensböcker av den dimensionen har alltid verkat smått avskräckande på mig. Dessutom har jag sett filmen och tyckte gott jag kunde välja något annat.

Trots det gammaldags språket i den upplagan jag beställt från bibliotekets magasin gillade jag verkligen Jenny och sträckläste den på två kvällar. Boken handlar om ett år i Jenny Winges liv. Från konststudier i Rom, via en sommar i hemma i Norge, barnafödande i Tyskland i hemlighet (hon bar ju gubevars på ett oäkta barn) då hon var på flykt från barnafadern, tillbaka till Rom och det bittra slutet. Beskrivningen över hennes sorg efter det döda spädbarnet var oerhört stark och vackert skriven. Boken väcker många tankar och jag ska försöka få tid till läsa mera av Undset.

onsdag 5 januari 2011

River Cottage

Debutinlägget i min nya blogg får handla om TV-programmet "Det goda livet" eller som det heter hemma i England, River Cottage. Egentligen är jag väldigt anti alla matlagningsprogram på TV i allmänhet men varje god regel har som bekant ett undantag, and this is it.
I denna sympatiska engelska serie handlar inte bara om uppblåsta TV-kockar som i rasande tempo lagar till olika nya och fräscha rätter med de konstigaste kombinationer av ingredienser. Nej, River Cottage speglar ekologisk odling, livet på landet, att ta vara på allt från ett slaktat djur och äta sånt som inte längre är så inne, t ex kaniner.
Jag sitter klistrad varje avsnitt och njuter. Känner jag mig själv så dröjer det inte länge förrän jag köper en kokbok av den sympatiske programledaren Hugh Fearnley-Whittingstall. http://www.rivercottage.net/ Testa själv och se eller njut av programmen på SVT1 18.15.