Nobelpristagaren André Gides Vatikanens källare är inte längre än dryga 200 sidor men kändes ändå lång och seg.
Konspirationsteorier, en fängslad påve och folk som klär ut sig och spionerar på varandra är en del av villervallan i boken. Läsningen flöt inte på som jag helst vill att den gör när jag fångas av en bok. Gide fick nobelpriset 1947 och den här boken som kom ut redan 1914 är inte en jag kan rekommendera. Baksidestexten påstår att den ska vara rolig men då har den som skrev den samma humor som jag har. Baserat på denna läsupplevelse har jag lite svårt att förstå att Gide fick nobelpriset. Motiveringen Svenska Akademin lade fram för priset var "för hans vittomfattande och konstnärligt betydelsefulla författarskap, i vilket mänsklighetens frågor och villkor ha framställts med oförskräckt sanningskärlek och psykologisk skarpsyn". Nåja, det är en motivering som säger mycket eller inget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar