I sommar har jag lyssnat på Andrew Kaufmans bok Den krympande hustrun medan jag gått och plockat hallon. Förväntningarna var inte särskilt höga eftersom jag tidigare i år lagt Alla mina vänner är superhjältar av samma författare åt sidan för jag tyckte den var så knepig. Dessbättre kom jag mycket bättre överens med den här boken.
Boken inleds med ett bankrån av det mera annorlunda slaget i en stad i Kanada. Rånaren begär inte pengar utan vill från var och en av kunderna i banken få med sig det de har med sig just nu som har mest affektionsvärde för dem. En miniräknare, en nyckel, foto och en armbandsklocka är bland de saker rånoffren lämnar över. Rånaren själv lämnar banken med orden att han har tagit med sig 51% av deras själar och de måste på något sätt ersätta dem, annars kommer de att dö.
Snart börjar det hända konstiga saker. En mans mor klonas, delas och blir 96 nya små mödrar, en kvinna med en tatuering i form av ett lejon upplever sig plötsligt jagad av detta riktiga lejon och den man som lämnat över sin miniräknare upptäcker plötsligt att hans hustru börjar krympa. Hon är i slutet av boken endast några cm stor.
Det går naturligtvis att läsa boken rakt upp och ner som en slags saga för vuxna och få nöje av det. Fast här finns fler bottnar att upptäcka, allegorier t ex men kanske främst att i kärleken finns nyckeln till att lösa många problem, att ge mer än att ta och lyssna på sin närmaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar