Sagobygden - Systersjöarna

Vi har fördelen att bo i Sagobygden. Hit räknas Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner. Här i sydvästra Småland har man gått samman för att bevara den muntliga berättartraditionen. Här levde märkliga sagoberättare, betydelsefulla sagosamlare och här finns otaliga sägenomspunna platser. Det är dessa 40 platser jag tänker presentera här på bloggen, en varje vecka. Småland är ett magiskt landskap som gömmer otaliga spännande och roliga berättelser och utflyktsmål. Centrum för själva Sagobygden ligger i Ljungby med dess Sagomuseum och årliga berättarfestival

Systersjöarna

Här mördade tre bröder sina systrar. Tre källor sprang fram som blev till tre sjöar. Det sägs att då de tre sjöarna blir en enda skall världen förgås. Två av sjöarna har redan förenats till en ...

 

 

Oförtjänt bortglömd

Det har snart gått ett par månader sedan jag lyssnade och njöt av Cilla Naumanns bok Springa med åror och sedan har jag GLÖMT BORT att skriva om den. Själv förstår jag inte hur det har gått till och nu blir det att försöka skriva ur minnet. 

Monika bor på den halländska landsbygden, invid havet. Pappan som är bonde och ensamstående förälder börjar sälja av tomter åt sommargäster för att få lantbruket att gå ihop. Johannas föräldrar som kommer från Stockholm köper det första huset och de två flickorna börjar spendera sina sommarlov ihop. De kommer från helt skilda världar men tillsammans lever de ut sina fantasier och äventyr under några sommarveckor. De jobbar och sparar pengar för att tillsammans åka till Paris utan föräldrarnas medgivande. Det blir en resa som verkligen visar vad de går för och vilka slags flickor de egentligen är.

Monika och Johanna växer upp och bildar familj. Deras barn i sin tur leker tillsammans på sommarloven men nu är avståndet mellan stad och landsbygd än större.

Cilla Naumann har med små medel skapat en stor berättelse. Att sedan boken verkligen högg tag i mig och fick mig att känna mig obekväm på ett odefinierbart sätt gör att jag värderar den än högre. Det finns paralleller mellan landsbygdens verklighet idag och det som beskrivs i Springa med åror. Själv bor jag i en bygd där det vistas mycket sommargäster från våra sydligare grannländer. Dessa är ofta stadsmänniskor och har liten kunskap och respekt för det land och den kultur de besöker dessvärre vilket bäddar för muttrande och oro bland den fasta befolkningen.

Drömmen om en spade

Jag när en dröm. Att få delta i en arkeologisk utgrävning. Allmänheten tas emot på vissa utgrävningar mot betalning och det skulle vara härligt. Jag skulle med glädje lägga en semestervecka på en sådan aktivitet och vem vet, kanske nästa år går det i uppfyllelse. Tills dess får jag drömma och läsa den utmärkta tidningen Populär Arkeologi.

Njut av Stockholms gröna rum

En av Sveriges bästa trädgårdsbloggar drivs av Hasse Wester, alias Slottsträdgårdsmästaren. Till vardags är han just slottsträdgårdsmästare på Engsholm slott men också bloggare, fotograf, Stockholmskännare och allmänt trädgårdskunnig. Jag har följt hans blogg i flera år och som bloggare vet man ju vilket engagemang som krävs och tid det tar att blogga och göra det så bra som Hasse gör det. I boken Stockholms gröna rum har han lyckats förena många av sina talanger och skapa en riktigt fin bok.

Det är en bok som säkerligen tilltalar inte bara trädgårdsälskare och stockholmare utan den har ett betydligt bredare attraktionskraft än så. På sina otaliga vandringar runt Stockholm har författaren lärt känna sin stad och nu har även vi landsortsbor chansen att ta del av huvudstadens grönare attraktioner. Det är trädgårdar med rent allmänt intresse som beskrivs blandat med personliga reflektion över planteringar, plantval och hur de naturliga förutsättningarna utnyttjas.

Varje grönt rum är vackert illustrerat av författaren själv där han inte har skytt några medel för att få den bild han vill ha. Han har klättrat upp i kyrktorn och lånat hotellrum för att fota. En allmän beskrivning över platsen och dess historia finns såklart med men här hittar läsaren också plantlistor, hur besökaren hittar hit och var det bästa fikastället i närheten finns.

Stockholms gröna rum är inte en bok jag kommer att ställa in i bokhyllan utan den är som gjord för att ligga framme och locka till läsning då och då. Jag ser mig själv läsa, bläddra, inspireras och längta. För min del hoppas jag att Hasse Wester har fått blodad tand och funderar på att ge ut fler böcker. Andra tänkbara teman kan vara Slottsträdgårdar i Sverige, Koloniträdgårdar att inspireras av, Andra svenska städers gröna rum.

Sagobygden - Brudgummehallen

Vi har fördelen att bo i Sagobygden. Hit räknas Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner. Här i sydvästra Småland har man gått samman för att bevara den muntliga berättartraditionen. Här levde märkliga sagoberättare, betydelsefulla sagosamlare och här finns otaliga sägenomspunna platser. Det är dessa 40 platser jag tänker presentera här på bloggen, en varje vecka. Småland är ett magiskt landskap som gömmer otaliga spännande och roliga berättelser och utflyktsmål. Centrum för själva Sagobygden ligger i Ljungby med dess Sagomuseum och årliga berättarfestival.

Brudgummehallen

Bondpojken Torbjörn hade kämpat med Nils Dacke mot Gustav Vasas trupper. På flykt undan kungens män förälskade han sig i en ung bondflicka. Men flickan giftes bort med en grannpojke. När bröllopståget på väg mot kyrkan passerade en stor sten träffade en pil brudgummen. Sedan dess kallas stenen för Brudgummehallen.

 

 

Här har jag hamnat på efterkälken

Det har tagit mig lång tid att nå fram till Åsen. En av förra årets hyllade debutromaner av författaren Katarina Fägerskiöld. Kanske var den värd väntan. Trots att jag läste ut den för flera veckor sedan har jag inte riktigt kunnat blogga om den. Det beror på att jag faktiskt är osäker på vad jag egentligen tycker.

Huvudpersonen i boken är Sofi. Hon är ung och vet egentligen inte vad hon vill med sitt liv. I väntan på livet jobbar hon på en gård, nej hon sliter på en gård och låter sig utnyttjas av bonden och hans familj. Det är allehanda fysiska och farliga arbetsmoment som hon gör och däremellan sitter hon barnvakt och bakar åt familjen. Något eget liv verkar hon inte ha och den kärlekshistoria hon faktiskt åstadkommer är bara ett sorgligt försök. Den romantiserade bild av bondelivet eller livet på landet som förekommer i media och i vissa glättiga månadstidningar är bara att glömma. Här inte bara doftar det gödsel utan också blod, svett och tårar. Det är svensk realism av bästa slag. Dessutom har Katarina Fägerskiöld en talang för humor och det hon skriver är riktigt roligt mitt i all skit.

Landsbygden är numera exotisk då de flesta av svenskar idag bor i städer eller i varje fall i tätorter. Just detta var temat på en föreläsning på Bokmässan i höstas som jag lyssnade till tillsammans med några bloggvänner. Anna har gjort en utmärkt sammanfattning av seminariet här. Dessvärre försvann Katarina Fägerskiöld i den mansdominerande samlingen och jag fick inget större grepp om henne. Hon har själv jobbat med lantbruk och Sofis erfarenheter är självupplevda. Jag ser fram emot en ny roman av samma författare.

Vikten av en härlig berättarröst

Av en tillfällighet snubblade jag över Hans Villius inläsning av Svart Gryning. Jag lånade boken lika mycket för att få höra Hans Villius nu tystnade stämma, som för innehållet. Det är inte många program på TV som Hans Villius arbetat med eller lånat sin speakerröst till som jag har missat genom åren. Han var en stor historiker och en stor idol för mig.

I Svart Gryning berättar Villius om en handfull särskilt betydelsefulla och dramatiska händelser under andra världskriget. Han skildrar han bl a Tysklands intrång i Polen, Undret vid Dunkerque, Anfallet på Pearl Harbor och slaget vid El Alamein. Hans Villius lägger hela sin själ, kraft och kunskap på berättandet och de tre CD-skivorna rullar alltför fort förbi.

För den som har minsta intresse av historia är det en utmärkt sammanfattning av några av de mest kända händelserna i Andra världskriget.