Hela läslistan 2012

 I år blev det sammanlagt 128 lästa böcker. Nedan följer lite mer statistik och värdelöst vetande. Varning alltså för allvarligt fall av nörderi.

Medeltida borgar	Martin Hansson
Dubbelgångaren	José Saramago
Katarina von Westphalen	Sabine Köttewesch
Niceville	Kathryn Stockett
Was mir das Leben gab - und nahm	Viktoria Zoubkoff
Stjärneklok	Ann-Charlotte Alverfors
Kokvinnorna	Peter Gerdehag
Bron över Drina	Ivo Andric
Siri	Lena Einhorn
I afton soaré hos Strindberg	August Strindberg
Smaken	Muriel Barbery
Balen	Irene Nemirovsky
Silver och jag	Juan Ramon Jimenez
Isbjörnen	Henrik Pontoppidan
Sanningen om Saltön	Viveka Lärn
Ät mig	Agnes Desarthes
Ögonblick som förändrar livet	Annika Östberg
Höstflugorna	Irene Nemirovsky
Kärlek, vänskap, hat	Alice Munro
Paradisets fångar	Arto Paasilinna
De små tingens Gud	Arundhati Roy
Tjänstekvinnans son	August Strindberg
En välsignelse	Toni Morrison
Blodets hetta	Irene Nemirovsky
Stundande natten	Carl-Henning Wijkmark
Färden genom mangroven	Maryse Condé
Sarahs nyckel	Tatiana de Rosnay
Mannen utan öde	Imre Kertèsz
Berlin, en stads historia	Folke Schimanski
Det goda inom dig	Linda Olsson
Alla de andra som också skrev	Thomas Nydahl
David Golder	Irene Nemirovsky
Broderier	Marjane Satrapi
Stormland	Hallgrimur Helgason
Kvinnan som var en fyr	Viveka Lärn
Himmerlandshistorier	Johannes V. Jensen
Kärlek	Hanne Örstavik
Snö	Orhan Pamuk
Underdog	Torbjörn Flygt
Berlin på 8 kapitel	Carl-Johan Vallgren
Lördagens stora bröllopsfest	Alexander McCall Smith
En ovärdig dotter	Justine Levy
Himmel över London	Håkan Nesser
Huset du älskade	Tatiana de Rosnay
Persepolis	Marjane Satrapi
Outsider	Torbjörn Flygt
Underbarn	Roy Jacobsen
Drömbokhandeln	Laurence Cossé
Schackmaskinen	Robert Löhr
Herr Arnes penningar	Selma Lagerlöf
Den grymma freden	Theodor Kallifatides
Den siste brodern	Nathacha Appanah
Mrs Dalloway	Virginia Wolf
De imperfekta	Tom Rachman
Montecore, En unik tiger	Jonas Hassen Khemiri
Smålands mörker	Henrik Bromander
Gustavs grabb	Leif G W Persson
Augusta. Kaiserin und Preussin	Karin Feuerstein-Prasser
Stjärnlösa nätter	Arkan Asaad
Sophie Creutz och hennes tid	Kirsi Vainio-Korhonen
Ett moln på min himmel	Francoise Sagan
Med Stalin som Gud	Magnus Utvik
Godnatt mr Tom	Michelle Magorian
Glädje och sorg i en drottnings liv	Kerstin Nohrenius m fl
Sanningen	Rikka Pulkkinen
Affären Kurilov	Irene Nemirovsky
Creme Fraiche	Suzanne Brögger
På tunet därhemma	Halldor Laxness
Say it with poison	Ann Granger
Major Pettigrews sista chans	Helen Simonson
Kattbergen	Sabrina Janesch
Det stora huset	Nicole Krauss
Ett kort upehåll på vägen från Auschwitz	Göran Rosenberg
Mr Pooters dagbok	George & Weedon Grossmith
I skuggan av oron	Kerstin Thorvall
Luise. Die Königin und ihre Geschwister	Carolin Philipps
The Bookthief	Markus Zusak
Kärlekens musik	Vikram Seth
Den krympande hustrun	Andrew Kaufman
Kärleken är dödens motsats	Roberto Saviano
Sista resan	Carsten Jensen
Den allvarsamma leken	Hjalmar Söderberg
Nattens cirkus	Erin Morgensterin
Pojkflickan	Nina Bouraoui
Hafia	Vénus Khoury-Ghata
Fallet med de försvunna böckerna	Ian Samson
Drottning Victoria - ur ett inre liv. En existensiell biografi	Anders Jarlert
Ta hand om min mor	Kyung-Sook Shin
Så länge jag minns	Petra Holst
Från Signe till Alberte	Kerstin Thorvall
D-dagen, slaget om Normandie	Antony Beevor
Kaffe med rån	Catharina Ingelman-Sundberg
Adamsons	Gerda Antti
Jag ska egentligen inte jobba här	Sara Beischer
Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd	Rachel Joyce
Anpassning, förhandling, motstånd	Anu Lahtinen
En lång vinter	Colm Tóibín
Fallvatten	Mikael Niemi
Puzzel på valpkurs	Isabelle Halvarsson
Själamakerskan	Michela Murgia
Onåd	J.M. Coetzee
Stalinhusen	Ricarda Junge
Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark	Mary Wollstonecraft
Den amerikanska flickan	Monika Fagerholm
Gilles kvinna	Madeleine Bourdouxie
Furstar och folk i Åbo 1812	Nils Erik Villstrand
Margot	Bengt Ohlsson
Göteborg genom ritningar II	Gun Schönbeck
Aprilhäxan	Majgull Axelsson
Den odödliga Henrietta Lacks	Rebecca Skloot
Torka aldrig tårar utan handskar	Jonas Gardell
Åtta glas, berättelser för nöjes skull	Hans Alfredsson m fl
När döden kom till Pemberley	P D James
Svarta Havet	Kéthévane Davrichewy
Jag ringer mina bröder	Jonas Hassen Khemiri
Mississippi	Hillary Jordan
Drömmen om en bro	Maylis de Kerangal
Sju stenar till den otrogna hustrun	Vénus Khoury-Ghata
William Grey & Brita Tott	Barbro Bursell
Fyrväktaren	Jeanette Winterson
Hundpojken	Eva Hornung
The white tiger	Aravind Adiga
Utanför dörren	Wolfgang Borchert
Morbror Knuts sorgsna leende	Katarina Kieri
Alter ego	Adam Hansson
Nathalie - en delikat historia	David Foenkinos
Flickorna från Riyadh	Rajaa Alsanea
En tyst minut	Siegfried Lenz

Av de lästa böckerna fördelar sig de geografiskt så här:
Sverige 44
Norden 14
Europa 8
England 12
Frankrike 15
Tyskland 9
Mellanöstern 6
Asien 4
Afrika 3
Australien 2
Nordamerika 9
Västindien 1

Efter kön
Kvinnliga författare 73
Manliga författare 55

Efter läsmedium
Pappersböcker 76
Ljudböcker 52

Typ av bok
Antologi 1
Barnbok 1
Biografi/memoar 16
Deckare 1
Faktabok 8
Noveller 4
Skönlitterära 94
Seriealbum 3

Betyg
5:a 15
4:a 60
3:a 47
2:a 6
1:a 0

Mer än en läst bok av samma författare:
2 Viveka Lärn
2 Marjane Satrapi
2 Tatiana de Rosnay
2 Torbjörn Flygt
2 Vénus Khoury-Ghata
2 August Strindberg
2 Johnas Hassen Khemiri
2 Kerstin Thorvall
5 Irene Nemirovsky

Tio-i-topp 2012

Lika roligt som det är att göra listor, lika svårt är det att välja ut 2012 års bästa läsupplevelser. Efter en del vånda, strykningar och tillägg är listan med årets bästa böcker ändå klar. Utan inbördes ordning.

Niceville - Kathryn Stockett
Stundande natten - Carl-Henning Wijkmark
Mannen utan öde - Imre Kertész
Godnatt mr Tom - Michelle Magorian
The Bookthief - Markus Zusak
Sista resan - Carsten Jensen
Ta hand om min mor - Kyung-Sook Shin
Hundpojken - Eva Hornung
Tjänstekvinnans son - August Strindberg
Rebecca Skloot - Den odödliga Henrietta Lacks

• Två böcker vardera från Australien, USA och Sverige. En vardera från Ungern, England, Danmark och Sydkorea.  
• Jämt könsmässigt fördelat med fem kvinnliga och fem manliga författare.
• Nio av dem ljudböcker och bara Ta hand om min mor som jag läst på traditionellt sätt. Det säger främst en hel del om hur jag själv fördelar min läsning.

Diverse från bokåret 2012

Bloggambassadör
Det största som hände 2012 var utan tvekan att jag var en av tjugo bloggambassadörer. Det var ett roligt och inte särskilt betungande år. Alla vi ambassadörer inbjöds till Göteborg för en träff på vårvintern där vi fick mycket initierad kunskap om. Själva huvudattraktionen gick av stapeln i september. Min första bokmässa. Det var stort, det var mycket folk och många intryck och en del kändisspaning. Det jag uppskattade mest var alla möten med andra bloggare som jag bara "känt" via nätet och nu fick ett ansikte på.

Som bloggambassadör förväntas man göra ett inlägg i veckan Bokmässans egen community. Det var väl det enda som jag upplevde som negativt. Communityn är inte speciellt logiskt uppbyggd och inte särskilt lättnavigerad. Det kändes som ett konstlat sätt att umgås med likasinnade. Lite märkligt är det också att vi ambassadörer inte ombetts komma med någon feedback till mässan om hur vi tyckt att året var, utan de rullar för tredje året på i samma hjulspår, om än med färre ambassadörer till 2013.

Bokbloggsträff
Traditionsenligt (för andra året i rad) sammanstrålade några bloggare en varm augustisöndagi Växjö för bokbloggsträff. Böcker, Fru E, Ylvas läsdagbok och jag fick i år sällskap en stund av Du är inte klok barnboken. Bokprat, bokbyte och trevlig samvaro gör att jag inte bara längtar till sommaren utan också till nästa bloggträff. Synd att det inte ska gå att få ihop något liknande vintertid också.

Bokbyte på jobbet
På mitt jobb har vi sedan en tid bokbyte. När böckerna har valsat runt ett tag eller ingen är sugen på att läsa dem brukar vi sätta ut dem i väntrummet så att patienterna får plocka själva ur hyllan, ta med sig och om de vill sätta tillbaka något annat. Uppskattat kan jag säga.

Sockenbladet
Min boktipsarkolumn i bygdens sockenblad rullar på. I varje nummer har jag valt ett tema för att hålla ihop mitt bokval om tre böcker och i år har mina boktripplar handlat om franska böcker, engelska böcker, böcker på mattema och barndomsskildringar.

Bokhyllerundan
Många bloggare var vi som hakade på bokhyllerundan som gick ut på att presentera något i sin bokylla från A-Ö. Jag valde att presentera böcker om personer. De kunde vara fiktiva, levande eller döda. Det retar mig fortfarande att jag inte hittade någon på Ö utan fick lämna sista bokstaven tom.

Nobelpristagare i litteratur 7,5 poäng
Sedan många år har jag en pågående utmaning att läsa något av varje nobelpristagare i litteratur. Vad kan då passa bättre än att läsa en universitetskurs i ämnet? Det var spännande att följa föreläsningarna via distans på datorn och även om jag inte fullföljde kursens alla delmoment är jag så tacksam för den nya kunskap jag fått mig till livs och nya ingångar till litteraturen.

Litterärt på resa
Under året har jag haft förmånen att besöka Berlin, Skottland och London. I Berlin satt jag jämte Brechts staty och gick en guidad tur i hans hem. Från Skottland har jag fina litterära minnen medan London mest handlade om jobb och shopping.

Lite från läsåret som gick

Jag har svårt att låta bli en frestande och intressant läsutmaning i bloggosfären och i år har jag hoppat på två, ordnat en åt mig och själv och fortsatt mitt långa projekt att läsa nobelpristagare.

Tre på Tre
Pocketlovers utmaning som går ut på att läsa tre valfria böcker som på något sätt hör ihop. Förra året blev det tre Hjalmar Bergmanböcker och i år har jag läst tre som alla är utgivna på Elisabeth Grate Bokförlag.

Böcker om Böcker
Västmanländskans utmaning att mellan oktober och april läsa en bok varje månad som handlar om böcker har jag också hakat på. Alla boknördar älskar att läsa böcker som handlar om böcker, även jag.

Nordiskt
Inför bokmässan försökte jag läsa lite författare från våra nordiska grannländer. Det gick ärligt talat inte så bra. Det var trögt och jag hade svårt att hitta rätt inspiration. Kanske upptagningsområdet var för stort. Dock hade jag behållning av de danska böcker jag läste och gläder mig att lära känna mitt närmsta grannland lite bättre litterärt.

Nobelpristagare
Mitt mål är att läsa minst sex nya nobelpristagare varje år exklusive det årets vinnare. I år har jag lyckats uppfylla kvoten med José Saramago, Ivo Andric, Juan Ramon Jimenez, Henrik Pontoppidan, Toni Morrison, Imre Kertèsz, Johannes V Jensen, Orhan Pamuk och Halldor Laxness. Mo Yan har jag också hunnit med.

Augustpristagare
 Det kallas visst att binda ris för egen rygg och sätta press på sig själv, men jag vill verkligen läsa alla prisbelönta böcker. I år har jag lyckats med Aprilhäxan, Den amerikanska flickan, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, Underdog och Stundande natten.

Piratenpriset
Lite lättsammare utmaning är det att ta del av verk av alla Piratenpristagare. I år har jag lyckats att lägga följande till min lista: Leif G W Persson, Klas Östergren, Claes Hylinger, Niklas Rådström, Mikael Niemi och Jacques Werup.

Julledigt

Nu tar bloggen och jag julledigt. Jag önskar en God Jul och många härliga lästimmar till alla och envar.

Morbror Knuts sorgsna leende

Huvudperson i Morbror Knuts sorgsna leende av Katarina Kierie är Karla. Vi får föja hennes uppväxt där hon bor med sin mamma i lägenhet i stan, men tillbringar mycket tid och alla lov hos sina morbröder Knut och Brynolf som bor kvar i byn. Vi befinner oss i gränstrakterna till Finland och i byn talas finska som Karla aldrig lärt sig

Karla lär sig stadens ideal och byns förutsättningar och det är svårt för henne att få de två att gå ihop. Det är en melankolisk berättelse där läsaren/lyssnaren hela tiden får känslan av utanförskap och att tiden har gått ifrån människorna och att Karla inte kan, även om hon skulle vilja, ta sig ur gamla invanda mönster. Byn kletar sig fast på henne, det är en värld som är på väg att försvinna och ett sätt att leva som kommer att dö ut med denna generationen. Karla passar varken in i staden eller i byn och jag känner med henne. Hon tyr sig i viss mån till morbror Knut som ger henne sorgsna leender i samförstånd då och då. Därav titeln.

 

Jag finner ett vemodigt och sorgset drag genom hela berättelsen och jag tycker om tonen för att inte tala om det underbart poetiska språket. Ta del av boken i Radioföljetongen, som för övrigt är uppläst på ett alldeles föredömligt sätt av Maja Runeberg. Den ligger kvar på Sveriges Radios hemsida t o m 13 januari. Klicka här för att lyssna.  

Vad finns utanför dörren?

Jag har preis läst ut Wolfgang Borcherts bok Utanför Dörren. Den vid första ögonkastet lilla oansenliga boken slog mig med häpnad, av det positiva slaget. Fjorton prosastycken och ett drama utlovar framsidan och jag måste erkänna att jag inte gav mig på att läsa dramat. De fjorton prosastyckena gav mig tillräckligt med fina läsupplevelser.

Författaren Wolfgang Borchert blev endast 26 år gammal och dog 1947. Han deltog i andra världskriget och blev också dess offer. Han avled på ett sanatorium och efterlämnade ingen större litterär utgivning. Ändå räknas han till en av de moderna tyska klassikerna och en föregångare. Den här boken är en protest mot kriget, mot förstörelse och meningslöst våld. Flera av prosastyckena är mycket gripande och det är omöjligt att lägga från sig boken. Här finns många fina stycken och mina favoriter är kanske På natten sover ju råttorna, Brödet och Schischyfosch eller min farbrors kypare.

 

Andra världskriget och dess följder för Tyskland och dess invånare ligger som ett litterärt täcke över berättelserna. Det ryms mycket smärta i det jag läst och ändå finns här plats för en vacker kärleksskildring i Brödet och en slags makaber humor som genomsyrar texterna. Ett speciellt citat vill jag som avslutning dela med mig av.

 

För detta Tyskand. Och det här landet vill vi älska, vi, med sönderrostad hjälm och förlorat hjärta här i världen.

Jo, jo: I denna vanvettiga värld vill vi älska igen, om och om igen vill vi älska! 

 

Tack till Perenn förlag som satsar på okänd god litteratur som vi annars aldrig fått ta del av. Några av hans historier är översatta till engelska av en av hans engelska fans och finns tillgängliga på internet här.

Tematrio Julförberedelser

Lyrans tematrio den här veckan handlar om jultraditoner. Det gäller att välja ut tre julförberedelser att berätta om. Jag är ingen stor julpyntare, byter inte till julgardiner och dricker inte gärna glögg, men det finns andra sätt att fira på.

1. Mossa. Jag klär dörrkrans i mossa, stoppar det i adventsljusstaken och bäddar in hyacinter och amaryllis i mossa. Se här.

2. Julmat är gott. Vi gör egen korv, egen senap, lägger in sill, bakar lussekatter, gör brunkål, köttbullar m m. De köpta varianterna är helt enkelt inte samma sak.

 

3. En riktig levande gran inne ska det vara. Är man gift med en skogsägare duger helt enkelt inte plast. Dessutom lägger vi gott om granris utanför dörren. Vackert och praktiskt att torka snöiga kängor på.

Svenska dagbladet årsböcker 1933

 Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.

Litteraturen: Ivan Bunin får nobelpriset. Bonniers litterära magasins tävling om roman i mindre format vanns av Walter Ljungquist med Ombyte av tåg och Georg Kåhre med Strandhugg. Av övrig utgivning märks bl a:

Vilhelm Moberg - Mans kvinna
Harald Beijer - Guds ogärningsman
Hertha Odemn - Erna
Ida Bäckman - Röpecka
Harry Blomberg - Floden stiger

Vad sig i riket tilldragit: En serie skogsbränder härjar i landet i samband med torka. Scoutgeneralen Baden-Powell besöker Stockholm och bärs i triumf i guldstol av unga scouter. Omsättningsskatten på spritdrycker höjs (intet nytt under solen).

Nu pausar jag med årsböckerna fram till 8 januari då det är 1934 som gäller.

Aravind Adiga - The white tiger

Nu har jag läst 2008 års Bookerpristagare The White Tiger av Aravind Adiga. Huvudpersonen, och den vita tigern, är Balram Halwai. Hans föds på den indiska landsbygden och utmärker sig i skolan såpass att han av läraren får smeknamnet den vita tigern. Läraren menade att Balram var lika ovanlig i Indien som den vita tigern, en sådan föds bara en gång vart hundrade år. Balram får inte gå länge i skolan, han behöver jobba för att betala av på familjens skulder. Så småningom får Balram jobb som chaufför åt en rik affärsman i Dehli. Sakta men säkert lär han sig hur livet fungerar i staden och när chansen kommer hans väg, tar han den, utan att ångra sig och utan att se tillbaka.

Boken är uppbygd så att Balram i sju nätter skriver brev till den kinesiske premiärministern som snart väntas till Indien på besök. Han berättar sitt livs livs historia under de nätter när han inte kan sova för sitt gnagande samvete. Runt honom finns bevis på att han har lyckats i livet men det är inte svårt att läsa mellan raderna och inse att Balrams framgångar har kostat honom. Han är egentligen ganska osympatisk men som han har behandlats är det ändå inte svårt att heja på honom gentemot överordnade som inte tvekar att sätta dit honom för ett brott han aldrig begått.

Adiga exponerar ett modernt Indien som ekonomiskt växer och där staden Bangalore, som jag skrev om här i samband med boken Bort, Bort, är världens call-centre huvudstad. Trots det finns här fortfarande orättvisorna, korruptionen och den skriande fattigdomen. Det är svårt att ta sig ur den position och det kast man är född till. Det är en gripande bok och det politiska budskapet är inte dolt men skickligt invävt i bokens berättelse. Är det värt priset att ta sig ur fattigdomen till varje pris och blir man lyckligare av pengar är några av de frågor som blir kvar hos mig när Balrams brev är färdigskrivna och upplästa.

Mary Ann Shaffer - Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Det är några år sedan jag läste den här boken men eftersom jag inte har skrivit om den på bloggen ännu tänkte jag att det nog duger att återanvända den. Titeln är lång och tungvrickande och omöjlig att komma ihåg, eller vad sägs om Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap? Dessbättre är allt om boken tvärtom och så mycket bättre.

En amerikans författare är i England efter andra världskriget för att skaffa sig inspiration till sin nästa bok när hon snubblar över ett uppslag. En grupp människor har på kanalön Guernsey under den tyska ockupationen skapat sig en bokcirkel där man träffas och äter och pratar om mat. Bokcirkeln döljer också andra aktiviteter som gruppen hade för sig. Boken är skriven i form av brev mellan bokcirkelns medlemmar och från dem till författarinnan. Det låter kanske rörigt men det är långt ifrån det. Jag tycker inte bara det är charmig och ett klurigt sätt att berätta en historia utan också personligt där läsaren får sig till livs bit efter bit av berättelsen från olika håll. Det är lite som att lägga ett underbart intellektuellt pussel och samtidigt får man lära sig mera om den tyska ockupationen och hur befolkningen på Guernsey påverkades.

 

Trots den allvarliga undertonen finns här gott om humor och miljöbeskrivningarna är vackert skrivna men ibland är allt lite för trevligt, på gränsen till sentimental.

 

Läsningen av den här boken är en del i Västmanländskans utmaning Böcker om Böcker.

 

 

Vad jag har missat i bokväg

I DN.s boklördag listar diverse kulturpersonligheter 2012 års 30 bästa böcker. Trots att jag har en ganska diger läslista har jag bara lyckats pricka tre av dem som nämns nämligen:

Jonas Gardells - Torka aldrig tårar utan handskar
Jonas Hassen Khemiris - Jag ringer mina bröder
Gustave Flaubert - Madame Bovary (lästes på gymnasiet)

I olästa bokhögen befinner sig två andra böcker från listan:
Silvia Avallone - Stål
Katarina Fägerskiöld - Åsen

Boklördag försöker sig också på att se trender i årets utgivning. Många böcker har handlat om jag, jag, jag. Olika uppgörelser med föräldrar och barndom i allt från Knausgård till Felicia Feldt. En annan trend som jag också har lagt märke till är alla pappabiografier som rosat marknaden.

Välkommen till de nya bloggambassadörerna

Det är dags för oss tjugo bloggambassadörer för Bok- och Biblioteksmässan 2012 att tacka och buga och dra sig tillbaka. Ett nytt gäng om 12 duktiga bloggare, några gamla bekanta och andra helt okända för mig, att ta över stafettpinnen.

Jag önskar er lycka till! Ni kommer att få ett roligt år med många minnen att ta med er. På 2013 års bokmässa kommer Rumänien att stå i fokus och då ses vi förhoppningsvis. Här är hela gänget.

Bokbloggsjerka del 109

I sista jerkan innan jul ställer Annika följande fråga:

Vi tar en enkel fråga så här sista gången innan juluppehållet: Vad läser du just i dag?

Just nu ligger Hilary Mantels bok Wolf Hall på nattygsbordet (och där lär den ligga kvar ett tag). Jag kämpar med boken. Den är tjock, 600 sidor i pockeupplagan. Trots att jag gärna läser historia tycker jag den är seg att komma in i men jag kämpar på sidan 150 (av dryga 600 sidor). Det är inte ofta jag läser pockets. Papperskvaliteten och trycket är ofta sämre och jag får ont i mina ögon. Förhoppning finns att det ska lätta lite under julledigheten då jag kan läsa mera och inte bara en halvtimme här och där.

Mitt första möte med en ikon

Det har varit mycket Jeanette Winterson i höst. Framträdanden i svensk media och mycket hyllad på bokbloggar för sin senaste roman. Min första kontakt med hennes författarskap blev med romanen Fyrväktaren. Den visade sig vara svår att stoppa in i ett enda fack. Jag upplevde den som en bok som som kan tolkas på många sätt. Saga, berättelse, skröna, kärlekshistoria? Det är bara att välja.

På en avlägsen belägen fyr i Skottland har det alltid funnits en Pew som fyrväktare. Den i raden som läsaren möter heter kort och gott Pew och han är blind. När en ung flicka, Silver, blir föräldralös tar han sig an henne. Hon ska bli hans lärling på fyren. Parallellt med berättelsen om hur Silver klarar livet på fyren får sig läsaren till livs en sällsam berättelse om Babel Blacks liv. Han var präst på orten för sisådär 150 år sedan och har mer än en mörk hemlighet på sitt samvete. Han lär t o m ha varit förebild för R L Stevensons bok om Dr Jekyll och Mr Hyde. Detta är inte den enda litterära anknytningen i Fyrväktaren, även Charles Darwin vävs in i berättelsen.

Jag gillar Fyrväktaren, även om mitt intresse dalar i slutet av boken, och kommer definitivt att läsa mera Winterson framöver. Hennes ofta överaskande ordvändningar och kortfattade språk tilltalar mig.

Svenska Dagbladet årsböcker 1932

Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.

Litteraturen: John Galsworthy får nobelpriset.  Många reseminnen gavs ut 1932:
Fredrik Böök har varit i Schweiz
J Gunnar Andersson i Kina
Prins Wilhelm på Korsika
Bengt Berg har jagat efter enhörningen
Anna Lenah Elgström i Ryssland
Sven Barthel i Sydamerika

Vad sig i riket tilldragit: Kreugerkraschen. Telefonförbindelse till Nya Zealand invigs och ett samtal kostar166 kronor och 5 öre per minut. Sprit- och tobaksskatten höjs (inget är nytt under solen). 300-års minnet av Gustav II Adolfs död.

 

Årets bästa ljudbok

Årets vinnare av Ljudbokspriset är Eva Hornungs bok Hundpojken. Som sig bör med en ljudbok har jag lyssnat på den i MP3-spelaren så ofta jag kommit åt den senaste veckan. Det är omöjligt att lyssna på Hundpojken utan att beröras och röras och bitvis rullade tårarna så strömt utför kinderna att jag tappade maskor i mössan jag stickade samtidigt.

Romotjka blir som fyraåring övervigen av sin mor i en kall lägenhet i Moskva. När maten är slut och kölden blir övermäktig ger han sig ut i staden och tas omgående om hand av en flock vildhundar som bor i en övergiven kyrkoruin. Detta blir pojkens hem de närmaste fyra åren. Till en början får han dia ledarhonan tillsammans med hennes fyra valpar och överlever så den första tiden. Romotjka lär sig så småningom hundarnas "språk", han äter sopor och fångade råa djur som de, de värmer varandra under kalla vinternätter och drar nytta av varandras färdigheter. Pojken som finner sin plats i flocken står också kvar med ett ben i människovärlden som han lämnat. Han känner sig dragen till människor, speciellt en kvinna bland uteliggarna som sjunger som hans mor en gång gjorde. En dag kommer ledarhonan hem med en ny liten valp, ett spädbarn, och förutsättningarna förändras så småningom för flocken.

Det kan vid första anblick liknas vid Djungelboken men den här boken är så mycket mera realistisk och naturalistisk. Det är långt ifrån dagens Disneyfierade syn på hundar och andra djur, här framträder hunden i sitt vilda, naturliga tillstånd. Författaren har gjort ett fantastiskt arbete med att förmedla hur en hundflock fungerar och många av de beteenden hon beskriver, signaler hundar emellan och jaktinstinkter känner jag igen från min egen hund. Jag känner mig dragen till Romatjka, till flocken och till boken och det är inte bara för att jag själv är matte. Det tragiska är att historien också har sannolikhetens prägel i ett land där miljoner barn lever som gatubarn.

Nyligen vann Hundpojken Stora Ljudbokspriset på Bokmässan och det var så jag fick upp ögonen för den. Jan Malmsjö är uppläsare och han gör sitt jobb på ett suveränt sätt.