Kaptenen från Köpenick - Carl Zuckmayer

Staty av Wilhelm Voigt vid
 rådhuset i Köpenick (Wikipedia)

Det här korta dramat av Carl Zuckmayer är baserat på en sann men ändå osannolik historia från kaiserns Tyskland för sisådär 100 år sedan. Huvudpersonen i Zuckmayers drama är Wilhelm Voigt som utförde den ursprungliga s k Köpenickiaden som du kan läsa mera om här. 

Det är lite knöligt att läsa drama som man läser en roman. Jag har alltid haft lite svårt för det, t ex Shakespeares dramer har jag mera behållning av att se på teater än att läsa som text.  Just det här lilla stycket är både humoristiskt och lite bitskt och kritiskt mot den stränga tysk/preussiska staten och alls inte svårt att läsa. Flera tyska dramer har jag dock inte tänkt läsa under det här tyska året.

Den röde prinsen - Timothy Snyder

Wilhelm von Habsburg, alias den Röde prinsen, föds 1895 och lagom till han når vuxen ålder bryter första världskriget ut. Wilhelm tjänstgör som officer i den österrikiska armén bitvis och bitvis är han sjuk med lungtuberkulos och hjärtproblematik. När första världskriget slutar går också det gamla stolta habsburgska imperiet i graven. Den kejserliga österrikiska familjen tvingas i landsflykt och flera nya stater såsom Tjeckoslovakien och Jugoslavien bildas och livet ändras för honom och hans familj över en natt.

Ett tag ser det som att Wilhelms far ska väljas till kung i Polen men landet väljer till slut att bli republik. Själv har Wilhelm siktet inställt på Ukraina som han tycker behöver en kung. Wilhelm vistas i Ukraina och försöker på alla sätt vinna den icke-befintliga tronen åt sig. Han skaffar sig vänner och inflytande och gör en poäng av att alltid bära en ukrainsk broderad skjorta under sin uniform. Han lyckas inte blir kung. Istället blir hans fortsatta levnad mycket brokig.

Wilhelm är bl a playboy i Paris, tysk fascist och jobbar under andra världskriget med att värva agenter i Wien åt franska spionaget som också kan arbeta för Ukrainas sak. Det är så hans cirkel sluts. Efter 1945 är Österrike och Wien ockuperat av segrarstaterna. Sovjetmakten låter kidnappa Wilhelm för hans olovliga verksamhet. Han hamnar till sist i Ukrainas huvudstad men när han väl kommit dit är det under helt andra premisser än de han drömde om som ung. Han dör på ett sjukhus av vanvård. Han fick ingen behandling eller mediciner för sin tuberkulos eller hjärttillstånd.

Det är en fascinerande resa att följa Wilhelm von Habsburgs färgrika och växlande liv. Det utspelas mot bakgrund av ett Europa i stor förändring under de första 50 åren av 1900-talet. Läsaren får sig en ordentlig historielektion på köpet. Boken är väl underbyggd av källforskning och litteraturförteckningen gör ingen besviken. Ett stort plus är kortbiografierna över de mest förekommande personerna i boken liksom släktträden. Utan dessa hade det varit svårt att hålla reda på allihop. Jag rekommenderar boken även jag inte kände att jag kom Wilhelm von Habsburg särskilt inpå livet.

Böcker som förändrade världen - Andrew Taylor

Går det att sticka ut hakan och påstå att vissa böcker har haft förmågan att förändra världen? Ja, kanske i ett par fall och då tänker jag på Bibeln, Koranen och eventuellt ett par stycken till. Att Andrew Taylor har gett ut en bok där han listar 50 verk som påstås ha förändrat världen tycker jag är lite magstarkt. Dels är det såklart Andrew Taylors 50 utvalda böcker men jag ser det också som ett utslag av folks eviga förtjusning i att skapa listor av allt möjligt. Vi bokläsare är icke undantagna denna regel.

Av de 50 som listas i boken har jag läst hela eller delar av 16 (se där var jag nära att själv falla i fällan och göra en lista av de 16). De här böckerna, klassiker för det mesta, presenteras på ett trevligt sätt var och en och sätts in i det sammanhang där de publicerades. Tid, plats och omständigheter kartläggs och det är ambitiöst och trevligt att läsa om, men att ge ut en bok baserad på en personlig lista verkar inte helt seriöst i mina ögon.

Tematrio - Historiska romaner

Den här veckan vill Lyran att vi listar våra favoriter bland historiska romaner. Detta är verkligen min hemmaplan. Historiska romaner har alltid varit en av mina stora favoriter och det är inte helt lätt att välja ut bara tre.

1. Den första bara måste bli Dèsirée av Annmarie Selinko. Historien om flickan från Marseilles som växer upp tillsammans med den franska revolutionen och först förlovar sig med Napoleon för att senare gifta sig med Jean Baptiste Bernadotte och många år senare bli drottning i det kalla Sverige. Den här romanen har hängt med mig från yngre tonåren och mitt exemplar är totalt sönderläst. Någon kan slå upp en sida var som helst i boken och läsa några rader och jag lovar att jag kan placera vad det handlar om. Den romantiska ådran i mig är så stark att jag t o m döpt min hund till Dèsirée.

2. Den här favoriten har jag ärvt av mamma. Katherine av Anya Seton. Vi älskar bägge den romantiserade berättelsen om fattiga med välborna Katherine som växer upp i ett kloster i England på 1300-talet och mot sin vilja gifts bort med en riddare som förälskar sig i henne. Katherine är vacker och när riddaren dör blir hon älskarinna åt en av kungens söner. Hon föder honom fyra oäkta barn och det händer en hel del tragiska saker innan hon på ålderns höst gifter sig med sin prins. Även denna bok är baserad på fakta men romantiserad. Den ger samtidigt en god historielektion i vad som hände i 1300-talets England.

3. Här väljar jag en svit om fyra böcker av Rune Pär Olofsson.  Lyckans tärning, Argan list, Ärans tinnar och Domens dag är en serie om de adliga släkterna Brahe och Sparre i slutet av 1500-talet i Sverige. De lever på gott ont i skuggan av makten kring de makthungriga Vasasönerna, Erik XIV, Johan III och Karl IX. Det är fyra spännande böcker som också berättar historien om det begynnande svenska stormaktsväldet.

Skrivaruppdraget - Maries tyska boktrippel

Jag skrev här på bloggen för någon månad sedan om mitt skrivaruppdrag i bygdens Sockenblad. Nu är det ute hos hushållen och jag kan publicera mina boktips här också.

Maries tyska boktrippel

Det ska va’ tyskspråkig litteratur i år, åtminstone om man får tro Bok- och biblioteksmässan i Göteborg som har det som tema för årets utställning i september. Jag är ute i god tid och läser in mig på tyska böcker och när man börjar rota finns det en hel del som är översatta till. Det visar sig tyvärr att det inte är lika lätt att hitta böcker från de övriga tysktalande länderna Österrike och Schweiz, men Selma Mahlknecht är i alla fall schweiziska.

Jag tänker inte ge mig in i striden om var i Tyskland currywursten först upptäcktes. Författaren till en av mina utvalda böcker tänker sig att det var i Hamburg medan mina tyska grannar hävdar att det var i Berlin som currywursten tillagades för första gången. Här finns t o m ett museum tillägnat denna maträtt. Se vidare på http://www.currywurstmuseum.de/ Currywursten kommer hursomhelst definitivt att stå på menyn nästa gång vi åker till Tyskland.

Uwe Timm – Upptäckten av currywursten

Det här är en underbar liten pärla till bok som innehåller så mycket. Boken handlar inte bara om hur Lena Brücker, bokens huvudperson, upptäcker currywursten mest av en slump. Häri finns också en kärlekshistoria mellan Lena Brücker och en tysk soldat som utspelas under andra världskrigets sista skälvande dagar i Hamburg. Soldaten gömmer sig hos Lena för att slippa slutstriderna mot de allierade.

Boken är full av värme, socialt engagemang och humor med stänk av allvar i krigets slutskede. Läsaren får inblickar i hur bl a angiverisystemet under nazitiden höll folket i schack och regimen vid liv men också hur svartabörshajar opererade i efterkrigstidens nödår där det rådde brist på allt.

Patrick Süskind – Parfymen

Parfymen är en spännande bok som utspelar i historiskt tid, i 1700-talets Frankrike. Huvudpersonen Grenouille är ingen vanlig människa. Han kan känna miljontalsdofter och hans luktsinne är så fint att han i mörker kan följa en enskild människa på flera kilometers avstånd. Han är besatt av dofter så mycket så att de blir hans yrke, parfymörens. Den stora tragiken i hans liv är att han själv inte har någon doft. Med eskalerande spänning får vi följa hur han lär sig sitt yrke och till slut utnyttjar det på värsta tänkbara sätt i jakten på sin egen besatthet.

Innehållet, språket, den historiska tid och plats den utspelar sig i, på det sätt Süskind beskriver romanens karaktärer och att han är så insatt i parfymtillverkningens mysterier bär upp hela boken. MEN den är lite långrandigt beskrivit hur det gick till att göra parfym. Man utvinner eteriska oljor, destillerar, kokar och mortlar i all oändlighet och det blir lite för mycket. Jag har varit i Grasse där en stor del av romanen utspelar sig och besökt en parfymfabrik och fått beskrivit för mig hur de berömda "näsorna" arbetar, alltså de som skapar det mesta av världens bästa parfymer, vilket blir ännu en personlig aspekt för mig när jag läser boken.

Selma Mahlknecht – Ingen fara

Detta är ingen tjock bok jag valt men den har ändå mycket innehåll. Boken har tre huvudpersoner, systrarna Bess och Sandy som lever i nuet men läsaren får också parallellt följa deras mormor och hennes historia. Systrarna växer upp hos sin mormor. Sandy mår psykiskt dåligt och försöker ta sitt liv, när hon piggnar till börjar hon som terapi skriva en slags familjehistoria. Det står snart klart att den historia som mormodern berättat för systrarna inte stämmer överens med verkligheten, familjehistorien måste skrivas om och läsaren får följa med när livslögnerna nystas upp. Spänningen stiger för var sida man läser.

Det är en lite taggig och spretig bok att läsa men ändå lätt att älska och lätt att bli engagerad i. Läsaren får en bit i taget av författaren av handlingen och undan för undan avslöjar Mahlknecht deras historia. Det blir lite grand som att lägga pussel för läsaren. .

Mark Levengood - Sucka mitt hjärta men brist dock ej

Mark Levengood har alltid varit en av mina stora favoriter och att lyssna på Sucka mitt hjärta men brist dock ej var njutning under alla 3 CD-skivorna. Det är en feelgood-bok av stora mått. Den har varit utmärkt att lyssna på den i bilen på väg till och från jobbet. Det är inte bok man sträckläser eller sträcklyssnar på utan den passar utmärkt i små doser åt gången. Mark Levengood läser själv upp sin bok och han gör det bra. Den vackra, sjungande finlandssvenska dialekten är ett stort plus.

Den som har hört Mark kåsera förut eller lyssnat på hans sommarprogram kommer att känna igen sig. Han skriver med värme, humor och stor inlevelse. Det är en blandning mellan himmel och jord men berättelsen från hans uppväxt och finländssvenska familj dominerar. Jag kom på mig själv att skratta högt ibland åt de dråpliga och roligt beskrivna episoderna han skriver om. Kurragömma med Marks var t ex inte likt någon lek jag själv upplevt som barn. Hans mor sa ”Barn, nu leker vi kurragömma. Spring och göm ej!”. Mark och syskonen gjorde som mamma sa och satte sig en garderob någonstans och väntade på att bli upptäckta. De väntade, väntade och väntade. När de till sist kröp fram satt mamma i godan ro och läste en bok. Ett ganska effektivt sätt att få lästid för sig själv, eller hur?

Bokbloggsjerka i mars

Den här veckan handlar Annikas frågor om läsning och om bloggnamn.

Läser du bara en bok i taget eller har du flera på gång samtidigt? Vilka böcker läser du just nu?

Jag har nog minst tre böcker på gång samtidigt men de är alltid i olika genrer och i olika medier. Eftersom jag pendlar med bil 60 km om dagen blir det en hel del lyssnartid i veckan och jag brukar hinna med 15-20 ljudböcker/år på det viset. Just nu är det Ernst Brunners Carolus Rex. Hela 32 CD att ta sig igenom.

Jag läser en hel del historisk facklitteratur, den kan bitvis vara tungläst och svårsmält varför jag gärna varvar med olika skönlitterära böcker. Historiska boken för tillfället är Den röde Prinsen om Wilhelm von Habsburgs hemliga liv av Timothy Snyder. Romanen på nattygsbordet är Bort, bort av Anjum Hasan. En ganska härlig blandning tycker jag.

Denna vecka bjuder jag även på en bonusfråga: Hur kom du på ditt bloggnamn?

Mimmimarie är ett alias jag smugit omkring på nätet med i diverse forum etc under ganska många år. Det verkade vettigt att låna det när jag skulle döpa bloggen. Dessutom var de flesta bra och vitsiga namn som börjar på bok upptagna.