Redan i inledningskapitlet lägger Piraten upp en härlig blandning av humor, berättelselusta och finfina miljö- och personskildringar. Den här scenen som beskriver smörgåsbordet på Hotell Horn i Malmö som det kunde te sig och ätas i början av förra seklet är en matklassiker inom svensk litteratur. Det är grisfötter, ansjovis, sillsallat och spickefläsk till det står läsaren upp i halsen, men en härlig beskrivning är det.
Vi hade ljudboken med oss på semestern förra veckan och avnjöt den i bilen under transportsträckorna. Hasse Alfredssons skånska inläsning av Piratens böcker höjer dem extra dimension. Bock i Örtagård är det slags berättelse som jag undrar om de skrivs längre. Kanske Aarto Paasiliinna kan komma en bit på vägen, men Piraten är en mästare på det burleska, humoristiska, jordnära och en fena på att på endast några rader fånga en karaktär och levandegöra dem för läsaren.
Patron Jon Esping är huvudpersonen i den här berättelsen. Under ett sjöslag på Hotell Horns smörgåsbord slår han vad om att bli vald till kyrkvärd hemma i Tosterup. Han rullar in i kyrkan som en mindre ångvält och vänder upp och ner på det mesta. Läs eller lyssna på den och njut av hur det går för Esping som kyrkvärd.
1 kommentar:
Min pappa älskade Piratens berättarkonst och jag har ärvt alla de "gamla" böckerna med "Bock i örtagård" inkluderad. Scenen med smörgåsbordet på hotell Horn läser jag gärna om och om igen- rasande skickligt sammansatt. Minns också Ernst-Hugo Järegårds uppläsningar.
Skicka en kommentar