Persepolis är ett låååångt seriealbum av Marjane Satrapi. För någon tid sedan skrev jag om Broderier av samma författare och gillade det så mycket att jag tog mig an Persepolis också, ett slag memoarer från hennes uppväxt i Iran i skuggan av revolutionen, ayatollorna och mullorna.
Det är en ganska sorglig historia om vad en diktatur och överdriven kontroll av medborgarna gör med människor. Läsaren får en lektion i hur man bäst överlever i en diktatur och samtidigt får sig till livs en rejäl portion av iransk nutidshistoria.
Serierna är tecknade på ett enkelt men mycket konkret sätt och texten är kortfattad men mycket rak och pricksäker. Trots att innehållet ofta är tragiskt och fullt av allvar finns här en härlig underton av satir och humor eller vad sägs om teckningslektioner där modellerna i Teheran såklart inte får klä av sig utan eleverna måste teckna dem fullt täckta av sjalar.
Regimen hade förstått att en person som hade fullt upp med frågor som: Är mina byxor tillräckligt långa? Sitter sjalen som den ska? Syns mitt smink? De kommer att piska mig.
Inte längre funderade på: Vart försvann min rätt att tänka fritt? Vart försvann min min yttrandefrihet? Är mitt liv uhärdligt? Vad händer med de politiska fångarna?
Bloggen A room of my own har också läst Persepolis nyligen.
4 kommentarer:
tänk att jag inte läst henne tidigare...
Jag har inte läst serien, men sett filmen. Har vänner som läst serien och sedan älskat filmen, den är kanon. Se den!
Jag har inte läst serien, men sett filmen. Har vänner som läst serien och sedan älskat filmen, den är kanon. Se den!
Jag visste inte att det fanns en film. Det ska jag kolla upp.
Skicka en kommentar