Dags för Sonja Kovalevsky

Min kampanj att i år läsa kvinnliga 1800-författare från Sverige rullar på. Nu har turen kommit till Sonja Kovalevsky. Hon är nog tämligen okänd i Sverige, i vart fall har jag aldrig hört talas om henne innan jag började gräva i 1800-talet. För att lära mera om henne innan jag läste något av hennes verk, tog jag hem Gunnel Weidel Randvers biografi från biblioteket.

Biografin visade sig vara lättläst och gav ett fascinerande porträtt av en fascinerande kvinna. En kvinna var öde även i våra dagar skulle vara smått anmärkningsvärt. Född i rysk högreståndsmiljö på ett gods som för tankarna långt tillbaka tiden, hamnade Sonja i sin ungdom i radikala kretsar i St Petersburg där hon började studera. Hon ingick ett resonemangsäktenskap för att få chansen att åka utomlands för fortsatta universitetsstäder. Det var främst en framtid inom matematiken hon siktade på.

Det var svårt för kvinnor att slå sig fram i den akademiska världen i slutet av 1800-talet, men när den nystartade högskolan i Stockholm visade sig vara villiga att anställa henne som professor, kunde hon bara inte säga nej. Det blev några intensiva år i Sverige, men dessvärre inte helt lyckliga. Hennes enda barn kände hon att hon inte kunde ta hand om på bästa sätt och flickan bodde långa tider hos främmande människor medan Sonja slet med sin akademiska karriär och sitt litterära skapande.

Sonja Kovalevsky fick flera svenska vänner, även om hon sågs som en ganska främmande fågel. Ann-Charlotte Leffler kom att stå henne nära och efter Sonja allt för tidiga död skrev Leffler klart ett manuskriptet Vera Vorontzoff. (Denna bok skriver jag om imorgon på bloggen).