Glad Påsk

En sådan påskkärring skulle jag gärna
ha hemma hos mig. Någon som vet
var det går att få tag i en?

En Glad Påsk önskar jag alla och envar. Bloggen och jag tar ledigt över helgen och drar till Österlen för konstrunda och släktbesök. Under tiden kan den som vill trösta sig med att läsa om våra påsktradioner.

Påskriset. Påskkärringar och påsksmällare. Ägglekar. Påsklamm. Hur vi äter äggen. Den ruvande hönan.

Tematrio Julförberedelser

Lyrans tematrio den här veckan handlar om jultraditoner. Det gäller att välja ut tre julförberedelser att berätta om. Jag är ingen stor julpyntare, byter inte till julgardiner och dricker inte gärna glögg, men det finns andra sätt att fira på.

1. Mossa. Jag klär dörrkrans i mossa, stoppar det i adventsljusstaken och bäddar in hyacinter och amaryllis i mossa. Se här.

2. Julmat är gott. Vi gör egen korv, egen senap, lägger in sill, bakar lussekatter, gör brunkål, köttbullar m m. De köpta varianterna är helt enkelt inte samma sak.

 

3. En riktig levande gran inne ska det vara. Är man gift med en skogsägare duger helt enkelt inte plast. Dessutom lägger vi gott om granris utanför dörren. Vackert och praktiskt att torka snöiga kängor på.

Varför jag inte firar nationaldagen.

En "riktig" nationaldag har de länder som har något gemensamt att samlas runt, de som firar en seger över tyranniet som de gör i Frankrike, frigörandet från en kolonialmakt som de gör i USA eller något liknande. Något som folket delar och som alla kan vara delaktiga i. En nationaldag ska komma ur folksjälen och det ska vara något speciellt.

Var för har vi nationaldag i Sverige? Det är ett ganska modernt påfund och vilar inte på någon gemensam ansträngning som Sveriges folk har uppnått, kämpat för eller kanske kämpat emot något. 1983 bestämde våra politiker att vi ska ha en nationaldag och för några år sedan förstörde de pingsten genom att plocka bort annandagen och istället ge oss ledigt 6 juni. Big deal. Varför just 6 juni? Den lama ursäkten är att 1809 och 1974 års regeringsformer utfärdades 6 juni. Ingen bra ursäkt. Gustav Vasa lär ha valts till kung denna dag 1523 och det är ett ännu större hån mot oss idag att ange det som ett gångbart skäl. Gustav Vasa struntade totalt i vad folket tyckte, han var maktmissbrukare och misstrodde sin allmoge och gjorde allt för att flytta makten till Stockholm. Känns det bekant? Inte så mycket att fira, eller hur?

Nej, här är det lama ursäkter för firande, ett firande som styrs uppifrån. "Nu gott folk ger vi er ledigt så ni kan fira nationaldagen, fira på ni bara, så trevligt att få vifta med flaggan utan att det är fotbollsmatch på gång". Det hela ger mig en unken smak i munnen. Jag minns vissa barnkalas som liten där födelsedagsbarnets mamma desperat hade tänkt ut lekar som de små skulle roas med och som stod vid kanten och tjoade och hejade på medan vi uttråkade tog oss igenom viskleken t ex som vi var för stora för och alls inte ville leka. Vi ville hitta på egna grejer att göra men mamman skulle övervaka oss. Ungefär så gjorde de styrande när de "gav oss" en nationaldag. Ut och lek små barn!

Kristi Himmelfärdsdag

Kristi Himmelfärdsdagen är ett av årets mest välkomna helgen, speciellt om man kan få fredagen ledig. Fyra härliga dagar i sträck i det som oftast är den vackraste tiden på året är inte att förakta. Enligt den kristna traditionen är det denna dag som Jesus fördes till himlen av 11 apostlar. Denna dag infaller på den 40 dagen efter Påskdagen. Den liturgiska färgen är vit idag.

Det finns även andra företeelser som har lagt beslag på Kristi Himmelfärdsdagen. En av dem är nykterhetsrörelsen som sedan1925 har firat Folknykterhetens dag idag.

Traditionellt är det även årets första metaredag, eller som vissa säger Den stora Metaredagen, idag. Traditionen sa att man skulle titta noggrant på klockan vid första nappet för vid samma tid skulle gäddan och abborren nappa sommaren igenom. Nappade det inte alls var det illavarslande.

Påsktraditoner del 7 - Den ruvande ägghönan

Det här får bli mitt sista inlägg i serien om påskens traditioner men jag kanske återkommer vid nästa högtid med andra gamla seder och bruk.

Äggkarotter i form av en ruvande höna var mycket populära i England under slutet av 1800-talet. Även svenska porslinstillverkare började göra hönor. Modellen med den ruvande hönan på sin äggkorg blev en långkörare och fanns kvar hos både Rörstrand och Gustavsberg till mitten av 1930-talet. Ägghönorna användes mest till påsk och gjordes i flera olika storlekar, från pyttesmå med plats bara för ett par ägg till jätthönor som kunde härbärgera tjugotalet ägg. Det förekom också att kycklingar och tuppar fick vara med på ett hörn.

Jag har ärvt min mormors gamla ruvande ägghöna. Hon har blivit lite luggsliten med åren men hör absolut påsken till.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

Påsktraditioner del 6 - Hur vi äter äggen

Det har inte alltid varit självklart att sätta ägget i en äggkopp och äta det från toppen som jag tror de flesta gör idag. I nordeuropa var det vanligt att ha ägget liggande i en båtformad äggkopp och knacka hål på långsidan. Äggen har inte alltid ätits med sked utan varit löskokta så man med hjälp av brödbitar kan doppa och äta upp ägget. Detta sätt att äta ägg lär fortfarande praktiseras i Frankrike.

I Sverige halshugger vi ofta toppen av ägget med ett raskt slag av kniven. I England anses det som dåligt bordsskick. Här knackar man istället försiktigt sönder skalet med baksidan av sin sked och plockar bort det bit för bit. Denna sed påstås härstamma från tiden efter franska revolutionen då många franska aristokrater flydde undan flydde undan giljotinen till England. För att skona fransmännens nerver undvek de finkänsliga engelsmännen att burdust halshugga frukostäggen i deras närvaro, det kunde väcka alltför obehagliga associationer.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

Påsktraditioner del 5 - Påsklamm

I vår familj har det alltid stått lamm på menyn till påsk men det är långt ifrån alla som vill ha det så. Seden att äta lammstek till middag någon dag under påsken är ganska ny. Idén är hämtad från Bibelns berättelse om judarnas första påsk i Egypten. I bibeln offrades lammet dess blod målades på dörren. I Sydeuropa är påsklammet på många håll en självklarhet. Där föder tackorna sina lamm kring nyår, men svenska tackor lammar så sent att de inte används till påskstek. Det är vår tids frysteknik som gjort det möjligt för svenskarna att äta påsklamm.

Påsktraditioner del 4 - Långfredagstradition

I min mans familj finns en gammal långfredagstradition vad gäller maten. Det är nu fem generationer som ätit denna rätt var långfredag. I början av förra seklet fick min mans farmor denna rätt i sitt barndomshem i Lund varje långfredag. När hon flyttade till Småland på 1920-talet tog hon receptet och traditionen med sig hit. Det är en enkel rätt att laga och liksom svärmor före mig tycker jag att det skönt att slippa fundera på vad man sätta på middagsbordet en dag om året.

Koka ett antal ägg så de blir hårdkokta. Gör en vanlig stuvning på smör, mjöl och mjölk och krydda med salt och senap. Häll upp stuvningen i en karott och lägg på de kokta ägghalvorna. Servera med stekt prinskorv och potatis.

Påsktraditioner del 3 - Ägglekar



Jesus tvagar lärljungarnas
 fötter. Från Wikipedia



Idag på skärtorsdagen firar den kristna kyrkan att Jesus instiftade nattvarden då han åt den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärljungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärljungarnas fötter innan måltiden.  Skära betydde förr rena.

När tillgången till ägg blev bättre kunde stora och små tillåta sig att leka med maten. Barnen rullade hårdkokta ägg och krockade med varandra som när man spelar kula. De vuxna kunde roa sig med äggpickning. Det gäller att stöta äggen mot varandra, stäv mot stäv och akter mot akter. Den som först får sitt ägg krossat i båda ändarna förlorar det till den andre.

Seden att färga påskäggen var mest utbrett i våra sydliga landskap. Äggen kunde färgas genom att koka dem tillsammans med t ex lökskal eller späda löv. I andra länder som Polen och Rumänien har seden att måla på ägg utvecklats till finaste konst och de urblåsta äggen sparas från år till år.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund och Wikipedia

Rapport från Alicante del 2

Vi hade turen att vara i Spanien då palmsöndagen inföll. På stora flak drogs statyer av madonnan, Jesus på korset, Jesu ridande på åsna etc runt i de centrala delarna av Alicante. Det är fascinerande att se andra människors traditioner och få vara med på ett hörn. Vi protestantiska nordbor stod lite vid sidan om och åsåg firningen. När paraden kom till sitt slut plundrades vagnarna på sina blommor och folk fick med sig en vacker bukett hem. Här deltog jag och en arbetskamrat. Ett stort fång av lila liljor fick jag som sedan gavs bort till personal på hotellet.

Bokmässigt bjöd Alicanteresan på magert utbud. Vi hade lite tid till shopping och jag ramlade bara över en slags pressbyrå som sålde böcker, dock bara på spanska tyvärr. Kunde dock notera att utbudet var ganska likt det vi har i Sverige. Jean M Auels senaste bok i Grottbjörnenserien exponerades tydligt.

Påsktraditioner del 2 - påskkäringar och påsksmällar

Små barn som klär ut sig i mammas gamla kjol, förkläde och schalett till påskkäringar för att gå till grannarna och önska en Glad Påsk och få lite godis i utbyte är en påminnelse om 1600-talets häxförföljelser. Då trodde folk på allvar att häxorna flög på sin kvast till Blåkulla för att fira Djävulens sabbat. Detta skedde under natten till skärtorsdagen och de återvände natten till påskdagen.

I vissa delar av Sverige, främst på västkusten tändes påskeldar för att hålla häxorna bort. Samma effekt skulle påsksmällarna ha. Man slängde in hemmagjorda krutsmällare i elden och sköt lösa skott med bössor eller pistoler.

Idag är det Dymmelonsdagen i stilla veckan. Dymmel kommer troligen från "dumb" eller "stumb". Stilla veckan som föregår påsken skulle nämligen vara tyst och stilla. Den här dagen fick man inte göra något som gick runt, spinna på spinnrock t ex och ingen fick slå med piska eller spö. De slagen skulle träffa Jesus Kristus.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

Påsktraditioner del 1 - Påskris

Under dagarna fram till påsk hade jag tänkt skriva lite varje dag om våra påsktraditioner och deras ursprung.

Varje påsk brukar vi pynta ett par ungbjörkar med fjädrar och binda de vid grindstolparna på den väg som går förbi gården. Det är vackert tycker jag med de färgglada fjädrarna som lyser upp tillvaron när vårblommorna ännu inte är så många.

Varför har vi påskris? Jo, liksom många andra sedvänjor finns rötterna till våra dagars traditioner att finna bakåt i tiden. Riset som numera pryds med färggranna fjädrar eller ägg var från början symbolen för Kristi långfredagsgissling som inom den katolska kyrkan levat kvar som sedvänja. Fortfarande finns fanatiska sekter som utöver självgissling högst handgripligt under dramatiska långfredagståg. Bland ungdomar förr i världen utvecklades detta till en skämtsam risning där flickor slog pojkar på skoj ena kvällen och pojkarna försökte ge igen nästa kväll.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund