Antony Beevor är engelsmannen som gjort det omöjliga, nämligen skrivit flera mastodontverk om speciellt viktiga skeenden i andra världskriget. Berlin, slutstriden 1945 är ingenting man läser och tar till sig på en kväll, än mindre en vecka. Jag har läst i snart sex veckor och den tiden var ganska knapp tillmätt för ett så omfattande och svårsmält verkDet spelar ingen roll hur mycket jag läser, ser bilder och filmer från tiden, andra världskriget fortsätter att fascinera och repellera mig i lika stor utsträckning. I slutstriden om Berlin var det barnen och framförallt kvinnorna som led mest och som var de stora förlorarna. Flera hundratusen av dem beräknas ha våldtagits, ibland flera gånger, maten var knapp, vattenledningarna sönderbombade liksom de flesta bostäderna. Allt var ransonerat och ibland gällde det verkligen att våga livet i ryssarnas intensiva bombardemang för att då ut och köa för bröd.
Antony Beevor har en sällsam förmåga att skriva enkelt och lättfattligt. Han beskriver de stora skeendena men glömmer likväl inte den lilla människan i sammanhanget. Det är detaljerna och miljöerna som ger liv och färg åt hans berättelser. Jag ska läsa mera av Antony Beevor, D-dagen, Stalingrad och nu finns en bok om hela andra världskriget finns att botanisera bland. Det här är utmärkt uppvärmning inför vårens resa till Berlin.
 |
| Tysk torsdag |
1 kommentar:
Det är spännande med tyska torsdagar! Beevor gillar även jag- och boken om Berlin finns i min hylla.
Skicka en kommentar