Det är en fascinerande berättelse att ta del och mycket välskriven. I hela tolv år bodde och verkade Curt Juhlin-Dannfelt i Berlin medan snaran drogs allt hårdare åt för befolkningen. Delar av tiden, i varje fall i början, kunde han ha sin familj hos sig, men när bombningarna mot Berlin intensifierades flyttade hustru och döttrar hem till Stockholm. Det måste ha varit en mycket ensamt och knivigt jobb att vara militärattaché under regimer som Hitlers och Stalins. (Läs mera här om vad det innebär att vara militärattaché).
I sin yrkesroll måste han umgås inte bara med militären i Tyskland utan mötte några av de riktiga höjdarna. Staffan Thorsell berättar om visit hos Hitler, middag med Himmler och hur vår militärattaché förhandlade med Göring om inköp av tyska vapen till Sverige. Under flera år under kriget spekulerades om Tyskland skulle invadera Sverige, men nu i efterhand går det att se att inga reella planer fanns då vi Sverige fruktade det som mest.
Tyskarna anordnade studieresor för de utländska militärattachéerna till bl a Paris och Krim, för att visa upp hur bra det gick för de tyska trupperna. Tiotalet år senare när Juhlin-Dannfelt arbetade i Moskva anordnade ryssarna inget liknande. Det var också ett mycket kallare och mera svårarbetat klimat i Sovjetunionen, där varje ryss straffades om han pratade med någon utlänning. Isoleringen var total och ambassadfolket leddes vid tillvaron där.
Annat var det i Berlin. De tyska militärerna var gästfria och tillmötesgående mot sina utländska motparter och det ordnades mottaggningar, middagar och teaterbesök i det oändliga.
Staffan Thorsell har lyckats med att skildra mannen bakom Curt Juhlin-Dannfelts officiella roll. Militärmaterial från tiden, rapporter etc varvas med brev till hustrun och andra familjemedlemmar.
Tysk torsdag |
2 kommentarer:
Intressant att få ta del av de erfarenheterna! En e-bok jag ska låna hem, tack för tipset.
Bra boktips- jag kommer att leta på biblioteket.
Skicka en kommentar