Ivo Andric - Bron över Drina



Bron över Drina i Vicegrad

Årets andra nobelpristagare i litteratur är Ivo Andric, född i det som var Österrike-Ungern 1892, fick priset 1961 som jugoslav och skulle idag ha varit från Bosnien-Hercegovina. Den region vari han levde och verkade var en stor smältdegel av olika nationaliteter och religioner och detta avspeglar sig i högsta grad i boken Bron över Drina. Detta var gränstrakter mellan Serbien och Bosnien och genom århundradena har folket fått stå ut med ockupation av olika herrar, turkar och österrikare. Landet Jugoslavien var lika ohomogent som någon annan statsbildning och visade ju sig inte hålla särskilt länge. De uppslitande inbördeskrig och strider som vi följde på TV under tidigt 1990 från forna Jugoslavien får delvis sin förklaring eller i alla fall sin historiska bakgrund i Bron över Drina. Kanhända läser jag boken 20 år försent.

Bokens huvudperson är utan tvekan bron. Vi får följa dess tillblivelse i slutet av 1500-talet fram till 1914 och Första världskrigets utbrott. Bron byggdes under flera år och med stora mänskliga kostnader men fick också stor betydelse för Vicegrads utveckling. Bron bevittnar krig, invasion och bombardemang men också förening, förbrödring och kärlek. Över bron smugglas det, en man spelar med djävulen och en olycklig kvinna väljer att hoppa från bron hellre än att bli bortgift med en man hon själv inte valt.

Motivationen för Ivo Andric nobelpris löd: för den episka kraft varmed han gestaltat motiv och öden ur sitt lands historia. Detta kan jag helt och fullt skriva under på. I bokens sista kapitel jämförs brons existens och destruktion med Guds vilja och existens.

Bron över Drina är en mycket bra bok det vill jag först som sist säga, men jag tyckte den var seg. Jag har försökt läsa ut den sedan innan jul men det har gått trögt. Så mycket annat har lockat och jag har behövt låna om den från biblioteket mer än en gång.