De flesta känner nog till sagan som är känd sedan 1300-talet. Den lilla tyska staden Hameln drabbas av en råttinvasion. En flöjtspelare erbjuder sig mot betalning att rensa staden på råttor. Han spelar på sin flöjt och alla råttor följer efter de lockande tonerna och drunkar i närbelägna floden Weser. När väl råttorna är döda vägrar staden betala flöjtspelaren.
Hans hämnd är grym, när stadens befolkning är i kyrkan går han än en gång spelande genom staden och lockar denna gång bort alla stadens barn som försvinner in i en underjordisk grotta. Kvar är bara två barn, ett blint och ett lamt som kan vittna om vad som hände.
Jag ramlade över en förtjusande version av The pied piper of Hamelin på Engelska i översättning av Robert Browning med sång av barn och en fantastisk uppläsning. Det var en glädje att återse Råttfångaren efter så många år och på ett så vackert sätt.
2 kommentarer:
Råttfångaren är verkligen en riktig saga och barnen (och jag) tycker mycket om den. Det är roligt att få återupptäcka alla gamla sagor igen.
Återstiftade nyss bekantskapen med råttfångaren i tv-serien Grimm, det var lite kul. Men läskigt ;)
Skicka en kommentar