Nina Bouraoui - Pojkflickan

På baksidetexten står det att "läsaren tas med på en fascinerande upptäcktsfärd i tre världar: den algeriska, den franska och hennes egen, inre värld". Visst är det så att Nina Boruaoui i boken Pojkflickan lyckas skildra en ung flickas splittrade uppväxt i Algeriet och i Frankrike. Det är 1970-tal. Frankrikes kolonialkrig i Algeriet har satt djupa spår och en ung flicka växer upp där med en fransk mamma och en algerisk pappa. Familjen misstros och förföljs på diverse sätt tills situationen blir ohållbar. Det blir flytt till morföräldrarna i Frankrike och även här misstänkliggörs de p g a sitt algeriska utseende. De möts av samma rasism och samma främlingfientlighet i två länder.

Lika kluven som Yasmina, även kallad Nina, som ibland kallar sig Ahmed är i sin geografiska hemhörighet är hon i mycket annat. Vill hon vara pojke eller flicka? Inte vill hon ha långt hår, inte vill hon gå som en flicka och absolut inte gifta sig. Yasmina är kluven och förvirrad och det blir även jag när jag läser boken. Språket i boken är sällsamt med mycket korta meningar. Jag lyckades inte hitta någon med flera än tio ord i. Det är arbetsamt att läsa och blir ett slags staccato som själva berättelsen tyvärr förlorar på. Det är en mycket intensiv bok och jag är ganska tagen när den är slut. Trots sina 140 sidor tar den ganska lång tid i anspråk att läsa men är väl värd tiden jag lade på läsningen.