Vatten är liv och floder är livsnerver. I Europa flyter flera stora livsnerver. Nina Burtons bok handlar om tre av de största, Rhen, Rhône och Themsen. I Flodernas bok reser hon från källa till mynning på dessa tre viktiga farleder. Jag har aldrig varit i närheten av Rhône men besökt flera platser längs Rhen på dess väg genom Schweiz, Tyskland och Holland. Themsen är den flod jag känner bäst. Jag bodde i dess närhet i ett par år i trakten av Oxford och har tillbringat mycket tid på, vid och bredvid.
På flodresorna besöker Nina Burton kända platser på vägen, utforskar historien bakom och personer med anknytning till orterna längs floderna. Vad har de betytt igår, idag och finns det en framtid för flodtrafiken?
Det är något speciellt med rinnande vatten, må det vara en mindre bäck. Jag är född och uppvuxen och har bott många vid Nissans strand både på den småländska och halländska sidan av ån. Här har jag många smultronställen och härliga minnen. Mina förfäder har flottat timmer och fiskat i ån. Använt den till bevattning och någon har även drunknat däri.
Jag har läst Flodernas bok sakta och stannat upp och reflekterat. Boken är som gjord för detta, till eftertanke och funderingar. Det är skrivet i essäform, något som jag brukar ha lite svårt för, men här älskat och njutit av Nina Burtons texter. Det är en resa i tid och rum från min läsfåtölj.
4 kommentarer:
Jag tyckte också så mycket om den här boken- den väcker tankar och funderingar och framför allt en stor lust att lära mera.
Just precis Ingrid. Det var en bra sammanfattning.
Intressant, blev lite nyfiken...
Blev också nyfiken.....
Skicka en kommentar