söndag 3 november 2013

De sammansvurnas saga

Mitt sista bidrag till Utmaningen Tre på Tre och den sista isländska sagan på ett tag. Jag är ganska mätt på hjältar, dråp, släktfejder och ting och vill läsa något annat och kanske liiiite modernare.

De sammansvurnas saga som också kallas Bandamannasagan lär finnas i två versioner, en kortare och en längre och jag vet dessvärre inte vilken av de två som finns i utgåvan från 1940-talet som jag läst. Handlingen den här gången utspelar sig ca 1050-1055. Berättelsen kretsar kring Odd och Ospak. Den senare får anställning hos den förre att vakta får. Så småningom skär sig vänskapen mellan de bägge och Ospak gifter sig och flyttar till eget ställe. Då märker Odd att många baggar saknas. Ospak får skulden. Det blir tingssak och Odd får ta hjälp av sin far som han inte pratat med på många år. Naturligtvis är där ett mord längs vägen, mycket prat om heder män emellan och en och annan båtresa till Orkneyöarna.

Jag har gillat att läsa några av de isländska sagorna och ta del av kulturen. De är rappt skrivna utan krusiduller, överaskande nog med humor och det är aktion hela vägen. Faktiskt ett ganska modernt sätt att skriva.





4 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

Släktfejder, lite färre nu.

Boel sa...

Bra jobbat med tre sagor! Jag har bara läst Egil Skallagrim...mycket fascinerande men nöjer mig förmodligen med den -tillsvidare. Förstår att du vill ta dig an något modernare nu...

mimmimarie sa...

Åh Egil Skallagrimsson är så lång Boel. Den har jag inte haft energi att ge mig på, men det kommer nog.

Boel sa...

Jag minns det som att den hade oväntat bra flyt, men det var några år sedan jag läste den...