Huvudpersonen är Trond och han har som pensionär och änkeman köpt sig en stuga i den norska glesbygden. Hans önskan är att isolera sig, han undviker att skaffa telefon och berättar inte för sina barn vart han har flyttat. Omväxlande får vi följa Trond i hans liv som han är nu och omväxlande som en 15-årig grabb i efterkrigstidens Norge 1948. Trond och hans far bor då i en stuga en sommar.
De lever ett enkelt liv, hugger skog, fiskar och kommer varandra väldigt nära. Tronds far var under kriget involverad i flyktingverksamheten och när det började brinna i knutarna flydde fadern också till Sverige och tillbringade flera år där. När Trond 50 år senare träffar en bekant från 1948 kommer minnena vällande tillbaka. Han bearbetar sina minnen och förhållandet till fadern och läsaren får följa med på den inre resan.
Boken är spännande i all sin enkelhet, den är melankolisk, djup och vemodig men också dramatisk och jag har levt med i Tronds liv som ung man och äldre man i flera dagar medan jag kört till jobbet och det kommer att bli tomt nu när jag lyssnat klart.
1 kommentar:
Det är en riktigt härlig roman, jag köpte den i Oslo och läste den sedan på på norska vilket gjorde att jag fick läsa långsamt. Det var inte dumt alls. Trevlig midsommarhelg! /Anna
Skicka en kommentar