I sommarens vackraste flor 1909 får vi följa två män under några varma dagar i Stockholm där den förste planerar ett mord och den andre gör att allt för att stoppa mordet. Leif Erikssons attentatorn är baserad på en verklig händelse nämligen tsar Nikolaj II.s besök i Stockholm. Anarkisten och prästsonen planerar tillsammans med ryska och svenska likasinnade passa på att skjuta tsaren när denne med sin familj avlägger besök i Stockholm. Polisen har starka indikationer på att ett attentat och sätter in allt vad de har av manskap för att förhindra ett attentat.
Läsaren får följa attentatorn Hilding och polisen Harald dagarna före besöket och de förberedelser som görs på respektive sida. Å ena sidan jägaren och å andra sidan den jagade. På köpet och liksom i förbigående får vi en historielektion som heter duga. Författaren väver skickligt ihop sin historia med tidens aktuella händelser.
Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken och fann att jag sögs in i handlingen. Det var intressant att följa Erikssons tänkta tankevärld och försök att återskapa attentatorns och polisens olika bevekelsegrunder och tankar inför händelsen. Att försöka skildra polisens ståndpunkt måste vara mycket lättare än att försöka rättfärdiga attentatorns tankesätt och handlingar och här tycker jag författaren bara delvis lyckas, men det är som sagt ingen lätt uppgift. Stockholmsskildringarna i boken är jättefina och det känns som att jag faktiskt befann mig i huvudstaden anno 1909 för några lästimmar i alla fall.
Den riktiga attentatorn hette Hjalmar Wång och han misstog tsaren för en svensk generalmajor och sköt ihjäl denne innan han riktade pistolen mot sig själv, läs mera här.
Boken är ett recensionsexemplar utgiven av Lind & Co.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar