Louise, som är 18 år, sitter på ett café vid Place de la Sorbonne och väntar på sin mamma. Det dröjer, det dröjer länge och mamman kommer inte. Louise hinner dricka flera koppar kaffe, äta en paj, dricka te och röka flera cigaretter medan hon väntar och samtidigt ser hon tillbaka på sitt liv och förhållandet till modern. Att vänta på mamma är inget nytt eller ovanligt. De båda har haft ett minst sagt komplicerat förhållande och Louise har bitvis bott hos sin pappa och då bara träffat mamman sporadiskt. Medan Louise väntar och vi läser vidare växer en bild av en dotter som älskar sin mamma. Kärleken till mamman är inte enkel deras förhållande har färgats av mammans många svek, hennes tablettmissbruk, hennes många förhållanden och ändå, Louise kärlek är stark. Det är också en stark bok och på bara 170 sidor lyckas författaren förmedla en härlig historia med styrkan av kärlek och bandet mellan mor-dotter som ett ledmotiv. Det är en välskriven bok och en som jag blir varm av, trots allt.
5 kommentarer:
Det är en riktigt vacker bok tycker jag. Vill du läsa mer så finns En ovärdig dotter på tur.
Det är en fin bok. Har du läst fortsättningen En ovärdig dotter. Jag ser att Anna har frågat det samma.
Åh, i en äldre upplaga? Den verkar läsvärd.
Hej, vill du vara med i en grupp på Fejjan bestående av bokbloggare som pluggar om nobelpriset? Maila mig på lyran18@gmail.com :-)
kanske något att lägga på läslistan
Skicka en kommentar