Efter att ha lyssnat på eller läst fyra lågmälda, eftertänksamma och finstämda böcker som Ru, Ut och stjäla hästar, Skogen och Mannen som planterade träd, på raken blev det en mindre chock för systemet att konfronteras med Anna Gavaldas En dag till skänks. Även om den föregåtts av andra böcker tror jag inte att jag skulle uppskattat den heller.
Det handlar om två systrar, deras bror och hans fru som är på väg i bil till en släktings bröllop. Väl framme i byn på franska landsbygden där bröllopet ska stå överger de tre syskonen svägerskan och drar vidare för att träffa en annan broder som inte kunnat komma till bröllopet. Brodern bor och guidar på ett slott och där får de 24 timmar tillsammans i en stämning som påminner om den sista gången de är barn tillsammans eller något liknande.
Jag tycker omgående illa om systrarna som är gapiga, högljudda och totalt struntar i vad andra tycker. De mobbar sin svägerska och driver med henne och jag tycker att hela boken är ganska infantil och olyckligt sammansvetsad. Jag lyckas inte ens röras av berättelsen av den bortsprungne hunden som dyker upp på slutet och hjärtknipande tas om hand av en av systrarna, kanske för att hon ska blir bättre människa. Det bästa med den här boken är att den är så kort. Endast tre CD-skivor.
3 kommentarer:
låter inget vidare
Nu blev jag inte precis sugen på den här boken!
Så tråkigt att höra att du blev besviken, Tillsammans är man mindre ensam är ju en härlig bok. kanske är den svår att leva upp till?
Skicka en kommentar