Kulturmiljön hemmavid del 2

Broastenen

Långt in på 1920-talet ålåg det främst jordägarna att utan ersättning sköta underhållet på vägarna. Dessa var indelade i lotter (vägdelar) av olika längd, allt efter storleken på jordbruksfastigheten. Underhållet blev av naturliga skäl ojämnt och ofta bristfälligt. Vid vägarbete för ett tjugotal år sedan återfanns ”broastenen” i ett dike. Den har rest upp och står nu vid vägkanten. Huruvida ”broastenen” funnits på denna plats där den nu står från början eller om den använts som fyllnadsmaterial vid vägbygge och flyttats hit vet man egentligen inte. Dock återfinns den på en plats som skulle ha kunnat ha utgjort gränsen för vägdelen till vår fastighet. Stenen är numera utmärkt med R för fornminne på kartorna och klassas som gammalt vägmärke.