Irène Némirovsky - Balen

Efter att förra året ha läst Ensamhetens vin och Storm över Frankrike blev jag så förtjust över Irène Némirovskys författarskap att jag bestämt mig för att läsa allt som finns översatt till svenska. Balen är en kortroman på knappa 70 sidor som ändå rymmer många otrevliga mänskliga egenskaper på boksidorna.

I korthet handlar det om en judisk familj som efter år av sparanden och umbäranden plötsligt blir ofantligt rika efter fadepappa Alfreds framgångsrika börsklipp. Mamma Rosine är ärelysten och vill passa in i societen hon är genomotrevlig mot dottern Antoinette och försöker uppfostra henne med hjälp av hugg och slag och att skälla på och kränka dottern. När föräldrarna vill befästa sin nya status genom att bjuda tvåhundra gäster till en bal tar dottern en gruvlig hämnd. Antoinette gömmer sig bakom en soffa i balsalen och bevittnar föräldrarnas förödmjukelse och förnedring och till slut familjens sammanbrott, allt med ett leende på läpparna.

Boken är briljant i sitt upplägg, sin studie av människans natur och språket så enkelt och rättframt. Det enda felet är att den är bara är 70 sidor lång.