fredag 30 november 2012

Bokbloggsjerka del 107

I veckans bokbloggsjerka ser Annika fram emot julen och ställer följande fråga:

Nu står snart julen för dörren och då är frågan vad du önskar dig för bokliga saker i julklapp?

Jag tänker önska mig tre julklappar.
1. Med handen på hjärtat behöver jag inte fler böcker just nu då det ligger runt 80 olästa böcker i mina gömmor. Problemet för mig är plats, jag behöver fler bokhyllor av det inbyggda slaget som redan finns i mitt bibliotek.
2. Vad jag främst behöver efter en hektisk höst är dock massor av lästid i lugn och ro. Inte helt lätt att slå in i julklappspapper.
3. Något som jag önskat mig i många år är mitt eget ex libris, men det får jag nog fortsätta att vänta på tills jag själv tar tag i det och fixar en snygg design.

torsdag 29 november 2012

En plågsam bok att läsa

Tänk dig att en okänd främling ger dig lift. Tänk dig att han våldtar dig. I vilket västerländsk land som helst skulle offret bli förhört och kroppsundersökt, mannen skulle fångas in eftersom han är identifierad och ställd inför rätta och förhoppningsvis få sitt rättmätiga straff. Men inte så i Khouf där Noor bor. Hon stöts istället ut från byns gemenskap, hennes man tar deras tre söner och lämnar henne och hon döms till att stenas på byns torg, Noor har ju begått äktenskapsbrott!

Detta är läget i Vénus Khoury-Ghatas bok Sju stenar till den otrogna hustrun när en fransk biståndsarbetare, kallad främlingskan träder in på scenen fast besluten att med sitt västerländska rättspatos rädda Noor.

Det är ingen lätt bok att läsa och ingen bok som är lätt att förstå. Skillnaderna i religion, kultur, sättet att behandla kvinnor är slående men inte oväntade. Det är främlingskan snarare än den dödsdömda Noor som blir upprörd över henne orättvisa öde och väntande stening. De muslimska kvinnorna har å andra sidan märkliga fantasier om franska kvinnor och deras sexualitet. Det spekulerar helt allvarligt bl a om huden på benen skulle följa med om de västerländska kvinnorna försöker dra av sina tajta byxor.

Jag läste för ett tag sedan Hafia av samma förföttare och blev alldeles trollbunden av hennes sätt att skriva och Sju stenar till den otrogna hustrun gjorde mig inte besviken. Den var både vacker och mycket plågsam att läsa och jag fann mig tvungen att göra täta pauser för att ta mig igenom den. Jag finner det upprörande att läsa om våld och orättvisor mot de som inte kan försvara sig. Jag ser fram emot att läsa mer av samma författare om tillfälle skulle ges.

Andra som har läst boken är Bokmania, Lyran, Violen och och dagarna går. Detta var tredje och sista boken i utmaningen Tre på Tre som Pocketlover ordnar. Det är andra året jag deltar och det är verkligen en rolig utmaning och lagom omfattande där jag själv kan styra vilka tre böcker som på något sätt hör ihop som jag vill läsa. Gemensamt för mina tre böcker är att de alla är utgivna av Elisabeth Grate Bokförlag och att de har franska som orginalspråk. Hoppas utmaningen kommer tillbaka nästa år.

tisdag 27 november 2012

Svenska dagbladet årsböcker 1930

Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.

Litteraturen 1925: Svenska akademien delar ut nobelpriset till Sinclair Lewis från USA och en guldmedalj till fil. dr Emil Zilliacus från Helsingfors. Antalet memoarer voro talrika, bl a utkom följande med sina minnen; Carl G. Laruin, Axel Munthe, Marika Stiernstedt, Torsten Fogelqvist, Claes Lagergren, prinsessan Maria, Hedvig Svedenborg och Gustaf Meyer. Några av årets övriga utgåvor voro:
Hjalmar Bergman - Clownen Jac
Ingeborg Björklund - Våren
Waldemar Hammenhög - Ester och Albert
Py Sörman - Den blå lyktan
Vad sig i riket tilldragit: Ingelstads herrgård söder om Växjö brinner ner med en värderik konst- och boksamling. Grevinnan Wilhelmina von Hallwyl avlider. Det är genom hennes donation Hallwylska palatset med alla dess samlingar är öppet för allmänheten. Drottning Victoria dör i Rom. Andrées polarexpedition återfinns.
75 fall av undulatfeber i riket. 100 000 stockholmare på flyttning 1 oktober och 10 000 telefonabonnemang flyttades.

 

måndag 26 november 2012

Min nominering till bokbloggarnas litteraturpris

Bokbloggarnas litteraturpris delas ut för tredje gången i år, så här går det till:

Maila dina nomineringar till pjp@breakfastbookclub.se. För att en nominering ska vara giltig så ska boken vara utgiven på svenska under 2012. Skicka med författarens namn, titel och din e-postadress och vilken blogg du representerar. När du nominerar i år – blir du automatiskt med som jury nästa år. Årets jurymedlemmar kan självklart även vara med och nominera även i år. Deadline för nomineringar är 31 december 2012.

 
Jag har nöjt mig med att nominera en bok och det är Laurence Cossés Drömbokhandeln.

Tidigare vinnare har varit:
2010 Vyssan lull - Carin Gerhardsson
2011 Cirkeln - Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren



söndag 25 november 2012

Dagens Klondike i Coca

När borgmästaren i en liten sömning kalifornisk stad beslutar sig för att bygga en ny stor bro från "sin" stad Coca (jo stan heter faktiskt så) till grannstaden Edgefront på andra sidan av floden planerar han att sätta Coca på kartan. När planerna blir kända börjar så massvandringen av arbetare från alla jordens hörn mot Coca där de hoppas på arbete och rikedom. Detta är inledningen på Maylis de Kerangals bok Drömmen om en bro. Det är bokförlaget Sekwa som än en gång ger oss chansen att läsa god, fransk samtida litteratur.

För god, riktigt naggande god, är Drömmen om en bro. Historien rör sig på flera plan. Här växer en ny pulsåder fram, en liten stad får oanade arbetstillfällen och turistströmmar att dra nytta av. Läsaren får också inblick i en handfull arbetares väg till Coca och hur det går för dem under och efter brobygget. Här finns också en proteströrelse invävd för naturligtvis är inte alla positiva till brobygget.

Persongalleriet är lagom stort och varierande. Vi träffar Mo Yun, en kinesisk gruvarbetare som söker sin lycka vid bron, fröken Betong som har det ansvarsfulla uppdraget att basa för all betongtillverkning, Soren som hämnades sin förra flickvän i Alaska genom att låsa in henne tillsammans med en björn och många fler.
 
Jag gillar Maylis de Kerangals sätt att skriva. En helt berättande prosa utan tillstymmelse till dialog fungerar faktiskt riktigt bra. Hon beskriver miljöerna, människorna, naturen och inte minst brobygget med ett storvulet språk som gör att jag nästan känner att jag står vid brospannet och kikar ner, yrseln infinner sig. Boken är underhållande och tragisk på samma gång och jag är riktigt glad att jag läst den. Tack till Sekwa som gav mig boken på Bokmässan.

lördag 24 november 2012

Jonas Hassen Khemiri - Jag ringer mina bröder

När självmordsbombaren sprängde sig själv i luften i Stockholm 2010 börjar ett intensivt dygn för Amor, huvudperson i Jag ringer mina bröder. Han har svårt att seprarera omvärlden och dess förväntade reaktioner på de röster han hör i sitt huvud. Det är i alla fall så författaren själv, Jonas Hassen Khemiri förklarar innehållet i korthet i Babel tidigare i höst. Den här korta romanen utspelar sig inom 24 timmar och det mesta som sker, sker i huvudet på Amor. Han är säker på att samhället kommer att förändras och speciellt kommer andra människor att se på honom och de som ser ut som honom på ett nytt sätt.

Han ringer således sina bröder, för att varna, för att kolla hur de mår, för att känna samhörighet etc. Amor anstränger sig så mycket att vara och se ut som en "normal" människa att han sticker ut från mängden bara för det. Amor upplever hallucinerar, han lider av udda fantasier, handlingen blir bitvis förvirrad och obegriplig när han drabbas av förföljsemani och t ex pratar med sin länge sedan avlidna mormor.

Den som läst och älskat Jonas Hassen Khemiris språkbehandling i tidigare böcker kommer att känna igen sig här. Boken är skriven med ett roligt och innovativt sätt och speciellt gillar jag jämförelserna mellan grundämnen och kompisar. Amor tilldelade sina kompisar olika grundämnen för att lättare lära sig det periodiska systemet. Den som är snabb blir såklart kvicksilver, den som gjorde saker och ting lättar blev såklart helium.

Boken väcker intressanta tankar. Vad händer med oss när vi något omvälvande händer och vi börjar se oss själva med andra ögon, omgivningens ögon? Gör de ögonen och de attityderna oss till några vi inte är?

torsdag 22 november 2012

Kéthévane Davrichewy - Svarta Havet

Om jag någonsin får uppleva min 90 födelsedag och befinner mig i någorlunda vigör kroppsligt och själsligt undrar jag vad det är för tankar som kommer att uppta mig då? Alldeles säkert funderar man mera på den tid som varit än den tid man kanske har kvar att leva. Så är det i alla fall för Tamouna, huvudpersonen i Kéthévane Davrichewy roman Svarta Havet.

Tamouna föddes i Georgien i början av förra seklet och hade där en underbar och fri uppväxt tills dess att kriget kommer alltför nära. Pappan som är en höjdare inser att han måste fly med familjen innan kommunisterna tar över. Familjen hamnar i Paris. Tamouna träffade redan i Georgien Tamaz, en pojke några år äldre än hon själv, som kommer att bli hennes stora kärlek. De träffas endast en handfull gånger under årens lopp, båda skaffar sig familj på var sitt håll, men en märklig kärlek håller de ändå samman. Medan Tamounas familj ordnar och fixar kring henne för det stundande födelsedagskalaset glider hennes tankar till flydda dagar och läsaren får sig till livs inte bara Tamounas utan också många andra flyktingars öden i Paris.

När jag läser Svarta Havet får jag starka vibbar Irene Nemirovskys författarskap, författarens flykt från Ryssland som avspeglas i flera av hennes böcker, bl a Höstflugorna, Balen och Ensamhetens vin.
 
Ett tack till förlaget 2244 som specialiserar sig på litteratur från trakterna kring Svarta havet. Alla bloggambassadörer fick varsitt recensionsexemplar på Bokmässan och jag väntar spänt på att fler ska läsa den här boken.

onsdag 21 november 2012

Besviken

Fick mejl från antagningen och läser till min besvikelse att kursen jag sökt till våren på Örebro Universitet inte kommer att ges trots allt, och jag som inte sökt något annat...


tisdag 20 november 2012

Svenska Dagbladet årsböcker 1929

Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.
Litteraturen: Verner von Heidenstam fyller 70 år. Albert Engström fyller 60 år. Thomas Mann erhåller nobelpriset. Birger Sjöberg avlider. Fredrik Böök utger en essäsamling. Övriga utgåvor 1929 voro:



Knut Hagberg porträtt av svenska konungar
Gunnar Olof Hyltén Cavallius - Ur mitt framfarna liv utgavs i nyutgåva
Sigfrid Siewerts - Reskamraterna
Elin Wägner - Svalorna
Alma Söderhjelm - Min värld
Eyvind Johnsson - Kommentar till ett stjärnfall
Jutta Wachtmeister - Hinsides Östersjö
Vad sig i riket tilldragit: Ärkebiskopen håller en rungande predikan mot skilsmässor. Ivar Kreuger förhandlar fram ett tändsticksavtal med Tyskland. Tulltraktat mellan Kina och Sverige. 900 gammalsvenskbybor återvänder från Ukraina till Sverige.
Glödlampans 50-årsdag firas (och nu är deras saga all). Årstabron i Stockholm invigs. I september var det 29,2°C i Alnarp. Hälsingborgs IF vinner allsvenskan.




måndag 19 november 2012

P D James - När döden kom till Pemberley

Englands deckardrottning ger sig på ålderns höst i kast med att låna karaktärer och miljöer av självaste Jane Austen. Det krävs självförtoende till ett sådant företag och det saknar förmodligen inte P D James. I När döden kom till Pemberley har huvudpersonerna från Stolthet och fördom, Mr Darcy och Elizabeth, varit gifta i några år. De har två barn och lever lyckliga på Pemberley. Kvällen innan årets stora bal upptäcks en död man på egendomen. Elizabeths jobbiga syster Lydia och hennes man den olycksalige mr Wickham är i högsta grad involverade.
Den som känner mig och följer bloggen vet att jag normalt skyr deckare, men skam den som inte kan prova tänkte jag och satte tänderna i den här Jane Austen-uppföljaren. Övertygad om deckarens förträfflighet som litterär genre blev jag inte och hade faktiskt inte någon större läsupplevelse. Jag känner inte närmare P D James vanliga litterära stil men hon överygar inte mig om att detta är en bok vars handling är förlagd till 1803. Människorna talar och beskrivs som några slags varelser som varken hör hemma idag eller för 200 år sedan. Det känns inte helt övertygande att 1800-talsmänniskan led av stressrelaterade sjukdomar. Däremot kan man inte slå P D James på fingrarna med att hon verkligen kan sin Austen och spinner vidare på flera trådar från orginalboken.

Jag vet inte vad jag väntade mig men hade hellre behållit mina egna fantasier om hur det gick för Elizabeth, Mr Darcy, Jane, mr Bingly och de andra kära karaktärerna än anamma P D James variant. Det känns lite klåfingrigt minst sagt och den allra största blamagen gör hon i slutet när mordgåtan är löst. Då ska mr Darcy plötsligt bekänna sina gamla synder, sina karaktärsfel och be hela världen om ursäkt. För det första tror jag inte att någon i hans ställning höll på med sådant navelskåderi på den tiden, det är väldigt långt borta från den karaktär vi känner och älskar och sedan är det så tillrättalagt och onödigt och känns helt fel. Dravel!

söndag 18 november 2012

Utmaningen Böcker om Böcker

I utmaningen Böcker om Böcker som Västmanländskan ordnar har turen i november kommit till en alldeles underbar som står i mitt eget lilla bibliotek. Resa i tysta rum är skriven av Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarsköld och handlar om okända svenska slottsbibliotek.

Det är en underbar klenod till bok som jag unnar varje bok- och biblioteksälskare. I boken får man följa med till 25 privatägda bibliotek i svenska slott och herresäten som normalt inte är tillgänliga för allmänheten. Det blir inte bara en resa bland de böcker som formade 1700- och 1800-talen utan också guidningar i underbara biblioteksrum där jag bara längtar efter att botanisera och slå mig ner i väl insutten läsfåtölj för att få ta del av bibliotekens innehåll. Boken innehåller mängder att litterärt relaterade berättelser och anekdoter liksom beskrivningar av bibliotekens innehåll och inriktning.
 
Vad göra när böckerna växer en över huvudet? Jo, på ett slott i Skåne har man grävt ner de böcker som inte gick att sälja när den moderna boksamlingen rensades. Bränna böcker får man absolut inte göra.
Dn här boken har länge legat på mitt bord och jag har njutit bitar av den lite då och då. Det är inget verk man sträckläser precis.

lördag 17 november 2012

Elin Wägner - Norrtullsligan

Jag har gått och klämt på Elin Wägners bok Norrtullsligan som var förra årets "Stockholm läser"-bok nu i snart två år. Trots att författaren har lokal anknytning och jag har varit i hennes hem i Berg norr om Växjö, har jag hitills inte läst något av henne. Norrtullsligan visade sig vara en bra inkörsport, lättläst och tänkvärd.

Lilla Björka, Elin Wägners hem utanför Växjö

Norrtullsligan är Elin Wägners debutroman från anno 1908 men det märks inte alls att denna bok är över 100 år gammal. Fyra unga kvinnor hyr rum tillsammans och arbetar på kontor. De brottades med samma vardagligheter i början av förra seklet som dagens ungdomar gör. Det är trist att måndagsmorgnarna kommer så ofta, svårt att ta sig upp, de äter frukost i flygande fläng och hade det svårt att få ekonomin att gå ihop. Männen gick förbi dem i karriärsstegen eller så gjordes det sexuella närmanden. De fyra flickorna som alltså är Norrtullsligan är vardagligt skildrade och även om en del av språket är lite föråldrat är det inget hinder i läsningen.

Elin Wägners arbetsrum

fredag 16 november 2012

Bokbloggsjerka del 105


I veckans bokbloggsjerka ställer Annika oss följande fråga:

Nämn en titel som du ”går igång på,” på ett antingen positivt eller negativt sätt. 


Det finns såklart titlar som är skapade för att locka läsare, skapa uppmärksamhet eller bara väcka känslor som gör att folk pratar om det och titeln fastnar. Vanliga marknadsföringstrick med andra ord. En typ av titlar som verkligen får mig att ta flera steg tillbaka och gå omvägar om böcker är t ex Sophie Kinsellas böcker: En shopaholic i väntans tider eller En mini-shopaholic i mammas fotspår. Titlarna luktar chick-litt lång väg, ytlighet och enfaldiga kvinnor som bara lever för konsumtion. Nej tack!

torsdag 15 november 2012

Jonas Gardell - Torka inte tårar utan handskar

Jonas Gardells första bok i en tänkt trilogi, Torka aldrig tårar utan handskar har knappast gått någon förbi i höst. Den har stötts och blötts på bokmässan, i media och inte minst på alla bloggar.

Jag är lite sent ut ur startgroparna den här gången när de flesta redan har läst den och jag har läst så många hyllningsrecensioner och goda omdömen att jag visste att jag skulle tycka om boken. Två unga män växer upp i Sverige har 1982 precis slutat gymnasiet och var och en på sitt vis börjar de begripa varför de inte är som alla andra. Rasmus från småbyn i Värmland och Benjamin från Jehovas vittnefamiljen träffas på en julfest och ljuv musik uppstår. I bakgrunden hörs muller och molltoner i form av bögsjukan i antågande från USA, alltså intåget av AIDS i Sverige.

Jonas Gardell gräver djupt i sina egna upplevelser och bland händelser som hans vänner i allra högsta grad var involverade i, då i början av 1980-talet. Någon, kanske Jonas själv, har sagt att endast Jonas Gardell har kunnat skriva den här berättelsen och det kan man inte säga emot. Jag tycker att boken var lite för kort. Den hade knappt börjat förrän det tog slut och hoppas att de två följande böckerna innehåller mera.

Andra som läst och skrivit om boken är och dagarna går och en bok om dagen.

onsdag 14 november 2012

Gör som jag gjorde - sök uppdraget som bloggambassadör

Nu är det dags igen för att söka om du vill bli bloggambassadör åt Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Tillsammans med 19 andra ambassadörer har jag haft ett fantastiskt roligt år som ambassadör 2012 och det är dags att snart lämna över till ett nytt entusiastiskt gäng, denna gång 12 bloggare. Sök! Du får garanterat ett stimulerande år och en upplevelse utöver de vanliga. Texten nedan är hämtad från Bokmässans egen hemsida.

Är du vår bloggambassadör?

Visst låter det spännande att vara Bokmässans bloggambassadör? Men vad innebär det egentligen?
I snart två år har Bokmässan engagerat bokbloggare från hela landet i syfte att göra Bokmässan Community till ett levande samtalsforum året om. Nu är det snart dags för en ny omgång bokbloggare att ta vid.
Vi söker tolv personer med ett brinnande intresse för litteratur, vassa pennor (den där metaforen skulle verkligen behöva en digital uppdatering …) och, inte minst, en egen etablerad blogg. Som bloggambassadör för Bokmässan skriver du ett inlägg per vecka på Bokmässan Community. I utbyte får du bland annat två seminariekort till Bokmässan 2013.
Under själva mässan nästa år (26–29 september) vill vi även ta hjälp av dig i rapporteringen kring Bokmässan och allt kul som händer på mässgolvet!
Vi är särskilt intresserade av dig som har en nischad blogg. Du kanske har trädgårdsböcker eller annan facklitteratur, kvinnliga östeuropeiska poeter eller japansk manga som specialintresse. Ju mer nischat desto bättre! Vi ser även gärna att du startar en egen grupp på communityn där du diskuterar "ditt" ämne med likasinnade och nyfikna.
Verkar detta vara något för dig? Skicka ett mejl till Bokmässans redaktör/webbredaktör Johan Kollén på jk@bokmassan.se. Berätta kort om dig själv, din blogg och varför du vill bli en av Bokmässans bloggambassadörer. Vi vill ha din intresseanmälan senast 30 november 2012. Vi väljer sedan ut tolv bloggarambassadörer som börjar sitt uppdrag 10 december

tisdag 13 november 2012

Svenska Dagbladet årsböcker 1928

Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.
Litteraturen: Sigrid Undset från Norge tilldelas årets nobelpris. Selma Lagerlöf fyller 70 år. Den främsta litterära händelsen i riket 1928 bedöms vara
Pär Lagerkvists bok, novellsamlingen - Leonora.
Eyvind Jonsson - Minnas

Anna Lenah Elgström - Den kloka Elsa
Martin Rogberg - Motorer
Hjalmar Söderberg - Jesus Barabas (bedöms vara en något barnslig och något senil historia med bibliskt motiv).

Vad sig i riket tilldragit: Stor järnvägsolycka utanför Bollnäs där 17 omkommer. Bildtelegrafering demonstreras. Efter valet har Kronobergs län sex medlemmar i andra kammaren, 4 av dem lantbrukare.
Egyptiska museet öppnas i Stockholm. Anders de Wahl spelar Faust. Svenska rekordet för damer i slungboll innehas av E M Almqvist på 36,92 meter.


måndag 12 november 2012

Majgull Axelsson - Aprilhäxan

 
Huvudpersonen i den här boken är den som läsaren ser minst av egentligen. Det är Dèsirée som föddes med grav epilepsi, neurologiska problem och förlamad på 1950. Hennes föräldrar rekommenderas lämna bort sitt barn och hon växte upp på olika institutioner. Dèsiree är ett mycket begåvat och intelligent barn och som får chansen att studera, för vad tycker somliga. Inte förrän hon träffar dr Hubertsson som visar henne förståelse och ger henne chans efter chans finns det någon som förstår henne.

Dèsirées mamma blir tidigt änka och tar flera fosterbarn. Dessa tre flickor får egentligen det liv som var tänkt som Dèsirées. Det är säkert ingen tillfällighet att de tre fostersystrarna heter Margareta, Birgitta och Christina, liksom Hagasessornas fyrklöver. Margareta och Birgitta studerar och skaffar sig framgångsrika karriärer även om de dras med andra emotionella problem. Birgittas liv går snett redan från början. När den här boken utspelar sig går Birgitta på socialbidrag och missbruk allt som går att missbruka.

Den här boken utspelar sig egentligen under ett dygn när systrarna närmar sig 50-års strecket. Alla har de fått brev och de misstänker varandra som avsändare. Det är inga vackra brev och de minner om trauman från deras ungdom. Vi får följa systrarna det här dygnet och får samtidigt reda på hur deras uppväxt var och varför de hamnar i fosterhem. Det är tre gripande berättelser men ingen av flickorna framkallar egentligen någon riktigt sympati hos läsaren. Vad ingen av de anar är att den fjärde systern, som de inte anar finns, har övernaturliga krafter. Hon kan inte bara förmå vårdpersonalen runt henne att skriva brev åt sig utan också hypnotisera fåglar och flyga med dem på turer och se världen omkring sig. I sanning en riktig aprilhäxa.

Häri finns också stark kritik mot hur socialtjänsten har agerat i olika skeden, något som alla systrarna drabbats av i olika grad. Boken väcker också tankar om institutionaliseringen av handikappade barn som så grymt skars av från sina föräldrar. Detta är berättelse som är skriven med en stor portion berättarglädje och inte minst suggestivt framställd. Majgull Axelsson fick Augustpriset 1997 för Aprilhäxan. Jag kan inte undgå att jämföra den här boken med Den amerikanska flickan som också är prisbelönt och som jag skrev om här förra veckan. Majgulls bok vinner med hästlängder helt enkelt.

söndag 11 november 2012

Poppy Day




I början av november hittar man åldrade farbröder i uniform med bröstet fullt av medaljer och förtjänsttecken på många offentliga platser runt om i England. De är i full färd med att sälja vallmo att sätta på sin kappa eller kavajslag. De insamlade pengarna går till krigsveteraner, skadade och deras familjer. Den 11 november är själva kulmen av hågkomsterna och den här dagen har många namn; Poppy Day, Armistice Day eller officiellt Remembrance Day. Vapenstilleståndet trädde efter första världskriget i kraft 11 november kl 11. Detta brukar i London firas med kransnedläggning av drottningen i närvaro av hela det officiella Storbritannien. Nu finns det knappt några veteraner kvar från första världskriget men Storbritannien har ju varit involverade i många fler krig sedan dess. Allt från andra världskriget via Falklandskriget och konflikterna i gulfen till den pågående kampanjen i Afghanistan. Alla veteraner är välkomna att delta.

Ingen officiell person som är rädd om sitt rykte, eller politker om sina väljare, syns första veckan i november utan en poppy på kavajslaget. Även jag köpte en i London förra helgen. Som invånare i ett land som varit neutralt och sluppit drabbas av krig på nära 200 år är jag djupt tacksam för de stora offer som soldaterna gjorde för att bevara fred, frihet och demokrati i Europa.

Att just vallmon valts till symbol för den här dagen har inte så lite att göra med kanadensiske John McCraes poem In Flanders Field. På fälten där skyttegravskriget på Västfronten utspelades växte efter freden massvis av vallmo. Dess blodröda färg kom att symbolisera allt blod som spillts. Detta är första kapitlet från 1919.


In Flanders fields the poppies blow
Between the crosses, row on row,
That mark our place; and in the sky
The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.

We are the Dead. Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
Loved and were loved, and now we lie
In Flanders fields.

Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
The torch; be yours to hold it high.
If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
In Flanders fields.

lördag 10 november 2012

Åtta glas för åtta författare

Av en ren tillfällighet ramlade jag över den här samlingen av texter av en slags svensk författarklubb. Initiativtagarna var Hans Alfredsson och Niklas Rådström som bjöd in sex andra författare till att äta middag och berätta korta historier för varandra på ett givet tema. Övriga medverkande var Stig Claesson, Gunnar Harding, Claes Hylinger, Erland Josephson, Jacques Werup och Klas Östergren.

Klubben träffades två gånger om året och vid varje gång lottades nästa träffs berättartema. I slutet av 1990-talet självdog klubben. Några av ämnena som inspirerat författarna var; Statyn, En kniv i ryggen, Beefeater och Utan markkontakt.

Flera av medlemmarna har fått Piratenpriset så min kampanj att läsa något av vare av pristagare tog ett jättesteg framåt.

fredag 9 november 2012

Bokbloggsjerka 104

I veckans jerka frågar Annika oss följande:

Har du en ”guilty pleasure” eller en favorit som eventuellt kan förvåna oss jerkare?

Svar Ja. Det finns en bok som verkligen betytt mera för mig än någon annan bok. Inte bara för min läshunger utan också för mitt historieintresse.

Boken som startade allt
En nött, välläst och mycket älskad bok

När jag var i 13-års åldern gick romanen Dèsirée av Annmarie Selinko som följetong i Året Runt. Jag kunde knappt bärga mig tills det att veckans nummer damp ner i brevlådan (på den tiden på fredagarna). Att säga att jag slukade de olika avsnitten är en underdrift. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. I mina tidiga tonår där alla möjliga tankar for runt i huvudet hade den här boken allt. Kärlek, historia, en stor portion av verkligheten, krig och fred och inte bara hjältedåd utan också hjältinnedåd.

Dèsirée, originalet

Jag sprang ofta på mitt bibliotek och lånade den enda kopia som fanns tills bibliotekarien höjde på ett ögonbryn och undrade om jag inte ville läsa något annat. Jag har läst boken så många gånger att jag brukade utmana min familj med att läsa ett par meningar ur boken och jag skulle genast kunna säga var i boken detta citat var hämtat från. Jag har inget minne av att jag någonsin misslyckades. Att jag vr en nörd är ett understatement. Varje 8 november (Dèsirées födelsedag) köpte jag en Napoleonbakelse för att fira, speciellt festligt var det 1977 då det var 200 år sedan hennes födelse.
Välkommen födelsedagspresent

Ett par år senare förbarmade sig min moster över mig och gav mig ett alldeles eget exemplar av Dèsirée. Stor lycka. Intresset har svalnat med åren kan jag för säkerhets skull berätta och nu är det många år sedan jag läste boken. Den har dock kvar en hedersplats i min bokhylla. Jag kan lugnt säga att Selinkos bok har varit ingången för min kärlek till läsning.
När vi för ett par år sedan skaffade en hund av den franska rasen Petit Basset Griffon Vendeen skulle den lilla valpen ha ett riktigt namn människonamn, det var ett krav från uppfödaren. För mig var namnvalet självklart. Vad passar bättre för en liten tik med franskt ursprung än namnet Dèsirée, som ju också betyder den efterlängtade? Maken var snäll och hade inget att invända mot mitt val.

Nu är vovven den enda Dèsirée i mitt liv.
Här på utställning där hon får sitt förstapris.




Inlägget publicerades första gången 120312 på internationella kvinnodagen som en del i en bloggstafett.
 








This or that


Jag har blivit utmanad av Anna på och dagarna går. Här är mina svar på this and that, eller ditt och datt:
 
01. Ljudbok eller bok i handen? Bägge. Har alltid en ljudbok på gång i bilen och en i MP3-spelaren och även ett par böcker i handen.
02. Pocket eller inbunden? Helst inbunden. Ögonen klarar inte pocketbokens mindre text och sämre papperskvalitet. Danska band är också helt ok.
03. Påhittat eller verklighetsbaserat? (Fiction/non fiction)Både och. Det är ett sätt att hålla läslustan vid liv att växla genrer.
04. Harry Potter eller Twilight? Ingen av dem.
05. Fantasyvärld eller vår värld? Den här världen och planeten.
06. Kindle, iPad eller annat? Har testat, men ögonen behöver vila efter skärmarbete dagarna igenom.  
07. Låna eller köpa böcker? Köper nästan bara fackböcker eller klassiker som jag är säker på att jag vill ha som referens i hyllan och kanske läsa om. Lånar mycket från mitt lilla lokala bibliotek för att stödja dem. Varje år vid kommunens budger är de i farozonen.
08. Bokhandlar eller online? I teorin bokhandeln, men bor 4 mil från närmsta därför av praktiska skäl blir det nätbokhandel tyvärr.
09. Ensamstående bok eller trilogi? Det är sällan en trilogi är lika bra att hålla mitt intresse genom tre böcker.
10. Tjock bok eller kort bok? Har väldigt svårt för tegelstenar. Tycker det är en vackrare konst att kunna fatta sig kort än att flyta ut och ordbajsa.
11. Romans eller action? Hmmm.
12. Mysa under en filt eller steka i solen? Undviker solen.
13. Varm choklad eller latt? Te varje gång.
14. Läsa recensioner eller bilda egen uppfattning? Oftast är det en bra recension eller rekommendation som i första skedet får mig intresserad av en ny bok. När jag läst, bildar jag min egen uppfattning.
Jag skickar inte utmaningen vidare utan låter den stanna här.

torsdag 8 november 2012

Furstar och folk i Åbo 1812

Det är fantastiskt att det fortfarande finns förlag som vågar och kan satsa på ett riktig kvalitetslitteratur inom ett smalt område som Atlantis gjort med den här boken Furstar och folk i Åbo 1812. Författaren Nils Erik Villstrand har koncentrerat sig på att beskriva det möte som 27-31 augusti 1812 tog plats i Åbo. Ett möte mellan Sveriges nyvalde kronprins Carl Johan och den ryske tsaren Alexander I.

Det var storpolitik som avhandlades men också mycket annat som stod på spel. Endast tre år tidigare hade Sverige förlorat Finland till Ryssland och såren i Sverige blödde fortfarande för sin östra riksdel. Många svenskar hoppades på att Finland skulle återförenas med Sverige. För Carl Johan gällde det att visa svenskarna att han kunde dansa med de riktigt stora. För Alexander var det en chans att visa upp sig i sina provinser och göra ett gott intryck på finnarna.

Författaren har grävt flitigt i arkiven och presenterar den definitiva beskrivningen av mötet i Åbo. Verkligen alla aspekter av mötet är genomgånget från förberedelser, till Åbos stadsplanering, hur de två kungligheterna tog sig till Åbo, var de bodde, vad de åt, hur ofta de träffades, vilka parader som hölls, hur vanliga Åboar reagerade på mötet, vem som besökte vem först etc etc. Jag är djupt imponerad över hur mycket fakta man kan samla om ett toppmöte för 200 år sedan. Boken är rikligt illustrerad med vackra bilder, foton och kartor. En verkligt furstligt men ändå folkligt verk om ett möte som för både Europa och Sverige fick stora konsekvenser. I Åbo fick Carl Johan löfte om tsaren skulle stödja Sveriges union med Norge, en slags kompensation för förlusten av Finland. Carl Johan å sin sida lovade att bidra med svenska trupper i det stora fälttåget mot Napoleon.

Benitas bokblogg har också läst och skrivit om Furstar och folk i Åbo .

onsdag 7 november 2012

Litterärt i London

Under min hektiska fria dag i London hann jag med att besöka en bokhandel och det blev Waterstones vid Covent Garden. En trevlig och bokälskande kvinna som jobbade där hjälpte mig med bokval och vi hade en givande diskussion om böcker. Summa summarum tre böcker fick jag med mig hem Man Booker Prize vinnaren Hilary Mantels Bring up the bodies. En modern Londonskildring av Monica Ali; Brick Lane och Alan Hollinghurst bok The stranger's child i en slags Downton Abbey-anda där vi följer familjen i ett stort hus på landet över 100 år.


Det är inte så många veckor sedan Man Booker Prizevinnaren annonserades ut men redan finns det nytryckta exdemplar att köpa.



En av de finaste böckern jag läst i år, Goodbye mr Tom av Michelle Magorian har blivit teateroch annonseras ut med stora affischer.


Mest nedladdade e-böcker den gångna veckan är som följer:
1. Thursdays In The Park - Hilary Boyd
2. The Colonel's Mistake - Dan Mayland
3. The Lewis Man - Peter May
4. The Expats - Chris Pavone
5. Reflected In You - Chris Ewan

Mest sålda pocketböcker, skönlitterärt, den gångna veckan
1. Reflected In You - Sylvia Day (82,785)
2. Three Letters - Josephine Cox (15 403)
3. Michael Bennett - James Patterson (15 028)
4. Fifty Shades Freed - EL James (2 828 626)
5. Woman Who Went To Bed... - Sue Townsend (105 928)

Mest sålda böcker, skönlitterärt (hardback)
1. The Casual Vacancy - JK Rowling (257 926)
2. Bring Up The Bodies - Hilary Mantel (129 455)
3. Citadel - Kate Mosse 8 756)
4. The Bone Bed - Patricia Cornwell (8 716)
5. Dominion - CJ Sansom (8 279)

Siffrorna inom parentes är totalt antal sålda ex.

tisdag 6 november 2012

Svenska Dagbladet årsböcker 1927

Åren 1923—1964 gav Svenska Dagbladet ut Svenska Dagbladets årsbok. Fredrik Böök, professor i litteratur, författare och kritiker var kulturchef på tidningen och hade såklart stort inflytande över vilken litteratur som valdes ut för att i årsboken spegla det gångna året. Via min svärmor har jag kommit över 20 årgångar av årsböckerna och min tanke är att presentera vilka författare som valts ut att representera det gångna året.
 
Littaraturen 1927: Det var ett normalt gott litterärt år. Henri Bergson från Frankrike får nobelpriset. Erik Axel Karlfeldt diktsamling Hösthorn, blev en bokhandelssuccé. I övrigt utkom:
Gurli Hertzmann-Ericson Eva, en modern kvinnoroman, sympatisk och talangfull.
 
Anders Österling - Jordens heder
Pär Lagerkvist - Det besegrade livet
Astrid Väring - Vintermyren
Karin Boye - Härdarna
Ernst Didring - Dyningar
 
Vad sig i riket tilldragit: 400-årsminnet av riksdagen i Västerås firas. Charles Lindbergh gör den första soloflygningen över Atlanten. Aluminiumet 100-års jublilerar och årsboken spår att vi 1927 står på tröskeln till en lättmetallålder. Tonsättaren Vilhelm Stenhammar avlider.
 
Sverige exporterar 24 625 kullager. Kommunalskatten i Alingsås uppgick till 8,10 kronor.

måndag 5 november 2012

London revisited

Det har gått hela 12 år sedan jag sist satte min fot i London och betydligt längre sedan jag bodde där några år på 80-talet. Helgens resa var definitivt ett slags homecoming. Jag har ägnat mig åt en del sightseeing och shopping men också unnat mig återbesök på platser varifrån jag har många ljuva minnen. En ganska härlig blandning tillsammans med det arbete vi också skulle utföra såklart.

Vi bodde på Svenska sjömanskyrkan.

Vi åt Fish & Chips

Såg många vackert belysta byggnader från vår
Themsenkryssning med dinner och dancing.

London Eye är grönt i mörkret

Älskar tunnelbanedoften

Besökte Kensington Palace

Palatsets trädgård

Specialutställning med prinsessan Dianas klänningar

Fortfarande efter 15 år finns en kondoleansbok på Harrods


Från puben Punch & Judy i Covent garden har jag
många, många glada minnen.

Jag återkomer med mina litterära upptäckter från London.

torsdag 1 november 2012

Time out in London

Bloggen tar ledigt i några dagar medan jag åker på strategiresa med jobbet till min gamla hemstad London. Det ska bli härligt att återse alla välbekanta platser, äta Fish and Chips, lite tid för shopping och kanske också tid för någon utställning. Jag åker såklart med så lite packning som möjligt i så stor väska som möjligt. Det måste finnas plats för böcker, plumpuddig och christmas cake till jul och en hel del annat jag kan verkligen längta efter och som är svårt att få tag på i Småland.