Habsburgs verkaufte Töchter- Tysk torsdag

Det tar mig lång tid att stava mig igenom faktaböcker på tyska. Men med ett lexikon vid min sida och en stor bit jävlaranamma brukar jag komma i mål. Den här boken har legat läääääänge på nattygsbordet men nu är jag klar och det är en härlig känsla. Bra var den också och en handfull kvinnoöden har jag lärt känna bättre.

Ett gammalt talespråk om Österrikes äktenskapspolitik löd "Andra må föra krig, du, lyckliga Österrike, gift dig". Sådan var habsburgarnas kejserliga äktenskapspolitik och i boken får vi följa sex österrikiska ärkehertiginnors öden som bortgifta panter i fädernas och brödernas politik.

Kunigunda (1465-150) Kunigunda befann sig i Innsbruck när staden intogs av bayerska trupper. Deras furste Albrecht IV lurade Kunigunda med hjälp av falska dokument att hennes far, kejsar Friedrich III, hade godkänt deras äktenskap. Paret vigdes och först efteråt uppdagades det att Kunigunda lurats. Hon försonades inte med sin far förrän många år senare. Efter att Albrecht dött blev Kunigunda mycket politiskt intresserad och arbetade aktivt för sina yngre söners rättigheter gentemot den äldste sonen. Sina sista år tillbringade Kunigunda i ett kloster.

 

Margareta (1480-1530) När Margareta var blott 2 år gammal ingick hennes far den österrikiske kejsaren Maximilian I en allians med Frankrike. Detta innebar att hon skickades till det franska hovet för att uppfostras där. Några år senare ångrade sig hennes franske make, tog en ny hustru och skickade tillbaka Margareta till sitt hem. En ny make hittades raskt åt Margareta, inte mindre än den Spanske kronprinsen Johan. Han levde dessvärre bara något år och så var Margareta änka igen. Det blev tredje gången gillt och tredje maken hette Filibert. Han var hertig av Savoyen men totalt ointresserad av politik så Margareta skötte all politik och maktutövning åt honom. När Filibert dog drog sig Margareta tillbaka till ett kloster men snart kallades hon hem för att få ett fint jobb. Hon fick uppdraget att bli ståthållare i Nederländerna och skötte sitt uppdrag med bravur fram till sin död 1530.

Maria (1505-58) gifts bort som ung flicka med kung Lajos av Ungern. Hans land och hans krona visar sig vara av en högst osäker sort och det unga paret tvingas i strid. Lajos dör och Maria får gå i landsflykt. Hennes tröstpris blev att hon fick efterträda Margareta (se ovan) och bli ståthållare i Spanska Nederländerna där hon kunde ägna sig åt sin favorithobby – att jaga. Maria var uppriktigt förälskad i sin Lajos och gifter aldrig om sig, trots flera anbud. Maria lär ha varit en renässansmänniska som stödde konstnärer och musiker och undvek skickligt större konflikter i landet under sin regeringstid.

Anna (1601-66) skickades från sitt spanska hemland redan som 14-åring för att gifta sig med Ludvig XIII av Frankrike. Han var dessvärre inte särskilt intresserad av sin fru eller av kvinnor i allmänhet. Dessutom hade Anna en svärmor av rang, Maria av Medici, som inte tänkte släppa ifrån sig sin drottningmakt. Anna levde i många år i periferin och inte förrän efter 20 års äktenskap då en svår snöstorm härjade och kungen tvingades övernatta hos Anna, blev hon gravid och födde den blivande solkungen Ludvig XIV. När kungen avled för tidigt blev Anna regentinna för den minderårige sonen tillsammans med Frankrikes starke man, kardinal Mazarin. Anna är dessutom odödlig litterärt sett genom att hon figurerar i ”De tre musketörerna” och "Mannen med järnmasken".

 

 

Maria Karolina (1752-1814) Som 16-åring tvangs Maria Karolina lämna sin barndoms Wien och favoritsystern Marie Antoinette för att resa till Neapel och gifta sig med kungen Ferdinand IV av Neapel och Sicilien. Ferdinand var mest intresserad av jakt och hans unga fru som redan från barnsben varit övertygad om att hon var född att regera, togs raskt över kontrollen av statsangelägenheterna. Hon hatade fransmännen som efter franska revolutionen lät avrätta drottningen, hennes favoritsyster Marie Antoinette. När Napoleons trupper intog Neapel flydde hela den kungliga familjen till Sicilien där Maria Karolina fortsatte sin kamp för tronen mot fransmännen. En av hennes allierade var Emma Hamilton, Lord Nelsons älskarinna, och genom honom samarbetade Maria Karolina med britterna. Kungaparet fick 17 barn tillsammans och när äldste sonen tog över tronen och själv ville regera reste Maria Karolina hem till Österrike, där hon också avled.

Maria Leopoldina giftes som 20-åring bort med en man som hon aldrig träffat och skeppades från Wien till Brasilien för att gifta sig. Maken var kejsare Pedro, en bitvis ganska ilsken och grälsjuk man med bristfällig utbildning. Långt ifrån den europeiske gentleman som Maria Leopoldina var van vid hemifrån Europa. Dessutom hade de till en början inget gemensamt språk vilket inte underlättade i äktenskapet. Pedros intressen bestod av hästkapplöpningar och amorösa kärleksäventyr. Dessa upphörde dessvärre inte efter äktenskapet. Brasiliens klimat och omgivningar var inte lätta att vänja sig vid. Det var så fuktigt att kläder och möbler ruttnade och insekter av olika slag fanns överallt. Ju längre tiden led desto sämre behandlade Pedro Maria Leopoldina. Han tvingade på kejsarinnan sina älskarinnor som olika hovfunktionärer och de hade bättre kläder och mera pengar att röra sig med. Maria Leopoldina förvisades till palatsets bakre regioner och dog efter bara 10 års äktenskap.

 I och med denna bok kan jag äntligen kan jag sälla mig till Bokmosters tema Tysk Torsdag.