måndag 7 mars 2011

P O Engquist - Magnetisörens femte vinter

Detta har varit min första bekantskap med P OEnquists författarskap och det gav mig mersmak. Jag läste den för att delta i en bokcirkel på nätet anordnad av www.bokcirklar.se
För andra söndagen i rad så blev det inget av. Den här gången var det tyvärr tekniska problem. Chattfönstret visades inte på rätt sätt så gissa att jag blev både besviken och frustrerad.

I den här boken har Enquist använt sig av både autentiska källor och låtit sin fantasi flöda dess emellan.
Friedrick Meisner kommer vintern 1793 till den tyska staden Seefond. Han uppträder som magnetisör och säger sig kunna bota sjukdomar. Han rykte och berömmelse stiger när han lyckas bota Maria, en flicka som varit blind sedan 10-årsåldern. Hennes far råkar vara en av stans läkare, dr Selinger som börjar samarbeta med Meisner, kanske av tacksamhet över att ha givit dottern synen tillbaka. Mycket folk hör talas om magnetisörens storverk och vill bli behandlade av honom. Han tar ut allt högre taxor och snart hinner hans förflutna upp honom. Måttet är rågat när han dessutom våldför sig på en av hans patienter.

Magnetisören använder sig av somnambulism som behandlingsmetod. Det är en äldre benämning på spontan eller genom hypnos eller animal magnetism framkallad trans. Patienten, eller mediet kallades somnambul. Termerna används i äldre parapsykologisk litteratur. (Wikipedia).

När Meisner grips finns det massor av människor som står runt omkring och begapar honom. Folkmassorna grupperar sig runt hans fängelse och följande citat är hämtat härifrån.

De måste vara löjligt rädda att han skall fly. Ändå är det ganska betydelselöst om han flyr, om han kropp flyr. Det viktiga är ju den makt han hade över oss. Minnet av den kan naturligtvis inte förintas”.



2 kommentarer:

Joanna sa...

Sådab otur du har med dina bokcirklar på nätet... Hoppas att du inte ger upp för det är jättekul att diskutera böcker tillsammans där. P O Enqvist har jag inte läst ännu, av ngn anledning är jag inte så lockad.

Monika Häägg sa...

P O Enqvists böcker och texter hör till mina favoriter. Har både varit skådespelare och regisserat hans pjäs: I Lodjurets timma. Mycket av hans barndom i Norrland återkommer i böckerna och jag ler ibland igenkännande.
Magnetisören har jag däremot inte läst.
Får hoppas att det blir ordning på bokcirkeln!