Boken handlar om två systrar. De har inte träffat varandra på flera år. Den ena har bott utomlands i Rom i flera år men är nu tillbaka i Frankfurt och blir här uppsökt av sin syster Iris. Den första systern begåvas aldrig med något namn, men det fungerar ändå. Hon är berättarjaget. Iris är den slarviga, alkoholiserade systern och berättarjaget den ordentliga och ansvarstagande systern. Det är lite Spara och Slösa över dem.
Vi får egentligen aldrig veta så mycket om varför systrarna förlorat kontakten och inte setts på många år. Tillbakablickar eller förklaringar som bottnar i barndomen uteblir. Inte heller får vi veta speciellt mycket om någon av karaktärerna i boken, inga djupare porträtt, inga analyser.
Den som läser boken får också en förklaring till den kluriga titeln, jag har min egen tolkning. Vargen är hundens urfader, det vilda och otämjda ursprunget som hunden en gång var innan den blev människans bästa vän. En person som slits mellan hund och varg, är en trasig människa skulle jag tro, en som inte riktigt hör hemma någonstans, varken vild eller tam.
Texten löper på bra, boken har inga kapitel men är indelad i några slags episoder. Den är rappt skriven och går lika rappt att läsa trots ett språk fullt med bilder. Jag förtrollas av de handfull människor som boken handlar om och där systrarna står i centrum Det är en bok som kommer att stanna kvar hos mig ett bra tag. Jag gillar den skarpt.
2 kommentarer:
Vilket härligt boktips! Dags för mig att läsa lite tyskt...
Jag har haft den här hemma i nåt år, dags att ta tag i den!
Skicka en kommentar