Jacobs familj med mamma, pappa, mammas nye karl, syskon, farmor och farfar, mormor och morfar, kompisar och rabbinen i församlingen blir inte stort mer en tävling i att vara original och så udda som möjligt. Visst, personligheterna är kärleksfullt och varmt porträtterade men ett skimmer av löje hänger över samtliga tycker jag. Det är en berättelse om slitningar mellan generationerna där de äldre vill hålla kvar vid det traditionellt judiska och är livrädda att de yngre ska bli "Västeråsare" (synonymt med svenskt, kristet). Rädslan är befogad när Jacobs mamma kastar ut pappan och skaffar sig en svensk man som är så långt från kosher man kan komma. Bäddat för konflikter alltså.
Jag var au-pair i en judisk familj i London på 1980-talet och är väl bekant med judendomen och många av dess traditioner men tycker ändå boken har sitt värde i den snabblektion i judendomen läsaren får sig till livs.
3 kommentarer:
Så tråkigt att läsa att den inte levde upp... Jag tyckte mycket om den och skrattade högt, kände igen mkt från miljöerna i Gbg och hur klurigt det kan vara att befinna sig mittemellan identiteter.
En trevlig bok, speciellt för miljön i Göteborg..
Även jag hade väldigt stora förväntningar på boken- och precis som du blev jag lite besviken. Ljummen - ja det tycker jag täcker in min känsla också. (Och ändå bodde jag i Göteborg i nära 20 år....)
Skicka en kommentar