Det är några år sedan jag läste den här boken men eftersom jag inte har skrivit om den på bloggen ännu tänkte jag att det nog duger att återanvända den. Titeln är lång och tungvrickande och omöjlig att komma ihåg, eller vad sägs om Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap? Dessbättre är allt om boken tvärtom och så mycket bättre. En amerikans författare är i England efter andra världskriget för att skaffa sig inspiration till sin nästa bok när hon snubblar över ett uppslag. En grupp människor har på kanalön Guernsey under den tyska ockupationen skapat sig en bokcirkel där man träffas och äter och pratar om mat. Bokcirkeln döljer också andra aktiviteter som gruppen hade för sig. Boken är skriven i form av brev mellan bokcirkelns medlemmar och från dem till författarinnan. Det låter kanske rörigt men det är långt ifrån det. Jag tycker inte bara det är charmig och ett klurigt sätt att berätta en historia utan också personligt där läsaren får sig till livs bit efter bit av berättelsen från olika håll. Det är lite som att lägga ett underbart intellektuellt pussel och samtidigt får man lära sig mera om den tyska ockupationen och hur befolkningen på Guernsey påverkades.
Trots den allvarliga undertonen finns här gott om humor och miljöbeskrivningarna är vackert skrivna men ibland är allt lite för trevligt, på gränsen till sentimental.
Läsningen av den här boken är en del i Västmanländskans utmaning Böcker om Böcker.
4 kommentarer:
Läste också boken med den väldigt långa titeln för några år sedan, men jag var inte så förtjust i den.
Den ska jag läsa!
Tyckte mycket om den när jag läste den, tror det är dags för en omläsning!
Jag tyckte att den var så söt. Tack för länk - sammanfattningen kommer som vanligt i månadsskiftet.
Skicka en kommentar