Den här boken är rena rama drömboken för en lakritsälskare som jag. Här finns all information om lakrits som du någonsin undrat över. Dess ursprung, vilka produkter som kommer från olika länder, hur läckerbitarna uttalas olika beroende på varifrån i vårt avlånga land man kommer ifrån.
Nostalgitrippen med bilder på gamla godingar som tablettasken Salta fisken och hockeypulver skickar rysningar ner för ryggraden och gör att snålvattnet rinner till. På 1980-talet när väninnan var au pair i USA skickade jag stora påsar med saltlaktrits till henne som nog fortfarande är mycket svårt att få tag på. Det kryllar av liknande vittnesmål i boken.
Under laktritsfestivalen i Stockholm 2011 röstades lakritsvännernas favorit fram. Inte helt otippat eller förvånande vann turkiskt peppar med djungelvrål som god tvåa. Den gamla klassikern lakritspipan står sig fortfarande väl i konkurrensen.
Hela härligheten avslutas med en del recept. Visst har jag lagat mat med anis som krydda och med fänkål vars smak har anstrykning av lakritssmak. Ouzo däremot skyr jag. Riktigt nyfiken blir jag på laktritspulver som går att använda i allt från inlagd sill och pannacotta till tårta och marmelad. Nu måste jag ge mig ut på jakt efter lakritspulver och provlaga.
3 kommentarer:
Djungelvrål - en riktig favorit! Saltlakrits är iofs alltid gott!
äter bara söt finsk lakrits :)
Bloggbohemen: håller med dig!
Hannele: det är oxo gott.
Skicka en kommentar