Dagens Klondike i Coca

När borgmästaren i en liten sömning kalifornisk stad beslutar sig för att bygga en ny stor bro från "sin" stad Coca (jo stan heter faktiskt så) till grannstaden Edgefront på andra sidan av floden planerar han att sätta Coca på kartan. När planerna blir kända börjar så massvandringen av arbetare från alla jordens hörn mot Coca där de hoppas på arbete och rikedom. Detta är inledningen på Maylis de Kerangals bok Drömmen om en bro. Det är bokförlaget Sekwa som än en gång ger oss chansen att läsa god, fransk samtida litteratur.

För god, riktigt naggande god, är Drömmen om en bro. Historien rör sig på flera plan. Här växer en ny pulsåder fram, en liten stad får oanade arbetstillfällen och turistströmmar att dra nytta av. Läsaren får också inblick i en handfull arbetares väg till Coca och hur det går för dem under och efter brobygget. Här finns också en proteströrelse invävd för naturligtvis är inte alla positiva till brobygget.

Persongalleriet är lagom stort och varierande. Vi träffar Mo Yun, en kinesisk gruvarbetare som söker sin lycka vid bron, fröken Betong som har det ansvarsfulla uppdraget att basa för all betongtillverkning, Soren som hämnades sin förra flickvän i Alaska genom att låsa in henne tillsammans med en björn och många fler.

 

Jag gillar Maylis de Kerangals sätt att skriva. En helt berättande prosa utan tillstymmelse till dialog fungerar faktiskt riktigt bra. Hon beskriver miljöerna, människorna, naturen och inte minst brobygget med ett storvulet språk som gör att jag nästan känner att jag står vid brospannet och kikar ner, yrseln infinner sig. Boken är underhållande och tragisk på samma gång och jag är riktigt glad att jag läst den. Tack till Sekwa som gav mig boken på Bokmässan.