torsdag 8 september 2011

Dilsa Demirbag-Sten - Stamtavlor

Samtidigt som Dilsa Demirbag-Sten skildrar sina kurdiska anor i en rad kärleksfullt tecknade, och som det verkar, raka berättelser i boken Stamtavlor ger hon läsaren även en lektion i kulturskillnader och kulturkrockar. Ett aktuellt tema är såklart den s k hederskulturen och författaren väjer inte för att tackla det. Det är svårt för mig som västerländsk kvinna och med i grunden kristen livssyn att ens börja förstå alla aspekter som ligger bakom.

Kärleken till mormor Mukades är stark och vacker och denna starka kvinna tilldelas ett helt eget kapitel fyllt av kärlek, tacksamhet och förståelse.

Bitvis blev jag väldigt arg när jag läste boken och beskrivningarna av det turkiska förtrycket av kurderna och kurdernas eget förtryck av sina kvinnor och barn. Berättelser om grymheter som tortyr och de lekar barnen roade sig med som små är starka och det framkallar bara avsmak hos mig. Som så många gånger förr när jag läst skildringar från andra kulturer är jag så innerligt glad att jag dragit en av livets vinstlotter och är född där jag är född.

2 kommentarer:

bokstödet sa...

Jag vill också läsa den boken. Jag lyssnade på hennes sommarpratar program i somras, som var väldigt intressant ur olika perspektiv. Jag blev intresserad av hennes liv.

a-lo (the book pond) sa...

Jag tyckte om boken, men jag blev också bitvis så förbannad när jag läste den. Det känns som om mycket av de här traditionerna bottnar i fattigdom och ren okunskap (alltså bristen på skolgång) och egentligen inte har så mycket med religion att göra. Det kändes dock som att Demirbag-Sten trots sitt avståndstagande från hederskulturen är stark i sin kärlek till sitt hemland.