Kader Abdolah - Dagbok i kilskrift

När jag bekantade mig med Kader Abdolahs författarskap i somras och hans bok Huset i moskén, blev jag lite smått förälskad i hans sätt att skriva och berätta en historia. Dagbok i kilskrift är kanske inte riktigt i samma klass, men ändå en bok som jag inte vill lägga ifrån mig när jag väl börjat läsa.

I korthet handlar den om ett far-sonförhållande. Fadern Agha Akbar och sonen Ismail som bor i Saffransbergen i Iran. Fadern är dövstum medan Ismail är "normalbegåvad". När Ismail växer upp blir rollerna dem emellan omvända. Det är sonen som ser efter fadern, hjälper honom och visar honom tillrätta. Det är en stark och vacker kärlek dem emellan och läsaren förstår att det är svårt för dem båda när Ismail, en vänsteraktivist, tar beslutet att fly från aytaollornas Iran till väst. Han hamnar så småningom i Holland och vissa passager i boken handlar härifrån.

En dag får Ismail paket från Iran med faderns dagbok. Det är inte vilken dagbok som helst. Agha Akbars dagbok är nämligen skriven på kilskrift, det enda språk han förstår. Det blir en verklig resa för sonen i tid och rum, när han mödosamt försöker ta sig igenom, tyda och förstå faderns berättelse och tankar. Läsaren får följa med på resan. Samtidigt som Agha Akbar skriver om sitt och sin familjs liv får vi också följa med på resan genom Irans omvälvande 1900-tals historia.

Khaled Abdolah är en fantastisk berättare. Han är själv ursprungligen från Iran men bor idag i Holland och skriver faktiskt på hollänska. Han kan inte bara konsten att väva ihop en roman, han sprider också kunskap om sitt gamla hemland Iran, dess historia, religion och myter.