Boken utspelar sig på 1970-talet och det är intressant då det sammanfaller med den tid jag själv gick i grundskolan. Missförhållandena i barnomsorgen och inom skolan visas upp på ett lågmält men ändå genomborrande sätt. Här finns drag av darwinismen och de starkares överlevnad. En tryckt stämning ligger över skolan och hela boken faktiskt. Som läsare eller lyssnare sitter man på nålar och bara väntar på det hemska som ofrånkomligen händer. Boken rör sig långsamt framåt och det drar bara ut på pinan än mer.
Huvudpersonerna Peter, Katarina och August försöker lösa gåtan om vad som är planen med skolan och tidens betydelse i sammanhanget. De filosofiska resonemangen kring tid, och tidens betydelse och ordning finner jag ärligt talat ganska tråkiga och jag tappar intresset. Det är det enda jag har att klaga på över en i övrigt utmärkt bok mig. Berättelsen är stark och intensiv och beskrivningarna av personer och miljöer väldigt levande.
Boken är delvis självupplevd av författaren och går att lyssna på som radioföljetong fram till 5 januari 2012. Följ länken.
4 kommentarer:
Hade en period för si så där femton år sedan då jag läste allt jag kom över av Peter Hoeg. Fröken Smillas känsla för snö är den jag minns bäst. Vet att jag läste De kanske lämpade, men minns den inte alls. Kanske är det dags att läsa om något av Hoeg.
Det här är en hemsk och otäck bok som jag tyckte var jobbig att läsa, har lyssnat till några delar av följetongen i bilen. Jag är direkt tillbaka i den där tryckande miljön.
Du är så ambitiös som drar igång de här temaläsningarna! Minns att du läste många tyska böcker inför förra bokmässan, till skillnad från, ehrm, mig då.
Fast nu har jag faktiskt läst ut Kunzelmann & Kunzelmann (var det inte du som gillade den?) som har lite halvtysk koppling sådär. Gillade skarpt!
http://www.thebookpond.se/index.php?q=/2011/12/k-k.html
Åh! Älskade den boken! Läste den på danska (De måske egnede) under min utbildning och gillade både språket och boken.
Skicka en kommentar