J.M. Coetzee - Onåd

En relativt modern nobelpristagare som fick sitt pris 2003, men som hittills har gått mig förbi, är J.M. Coetzee från Sydafrika. Del av motivering för hans pris löd:

”som i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”
Nog handlar boken jag lyssnade på, Onåd, om utanförskapet alltid men det där med överrumplande delaktighet är jag inte så säker på att jag upptäckte. Däremot är han ingen "svår" författare utan lätt att förstå och ganska lätt att ta till sig.

I korthet handlar boken om den medelålders David Lurie som är professor vid universitetet i Kapstaden. Han har ett mycket gott öga till damer och förför en kvinna för mycket. Hon är nämligen en av hans elever. Han anmäls, ställs inför en slags disciplinnämnd. Professorn förlorar sitt arbete när gamla vänner börjar vända honom ryggen lämnar han Kapstaden för att åka och bo hos sin dotter Lucy på landsbygden. Hon är ett slags gröna-vågare och driver hundpensionat och säljer hemodlade grönsaker och blommor på den lokala marknaden. David finner sig tillrätta och allt är frid och fröjd tills Lucy och han en dag blir brutalt överfallna och rånade.

Trots det lite gubbsjuka temat finner jag att jag tycker om Onåd och har svårt att lägga den ifrån mig. Här behandlas många aktuella frågeställningar. Vad händer efter apartheid i Sydafrika? Kan såren från den gamla regimen någonsin läka? Kan en kvinna leva och verka ensam utan manligt beskydd? Vilka rättigheter har djuren? (Här var jag tvungen att spola framåt i lyssnandet i vissa episoder där grymheten mot hundar och andra djur var för grafiskt beskrivna). David Lurie är professor i engelsk litteratur och när han gör lite för långa och obegripliga utflykter in i Byrons värld tycker jag författaren tappar greppet om boken lite grand.