Henrietta Lacks var själv en relativt fattig, svart amerikansk kvinna som växt upp på en tobaksplantage och fick fem barn innan hon dog som 30-årig. Hennes familj godkände aldrig provtagningen från Henrietta och de levde ovetande i över 20 år om att hennes HeLa-celler spreds från laboratorium till laboratium och att de användes flitigt till all slags medicinsk forskning.
Rebecca Skloot, en ung vetenskapsjournalist, har ända sedan skoltiden varit fascinerad av HeLa-cellerna och kvinnan bakom dem. Det är många års tålmodig forskning som ligger bakom boken Den odödliga Henrietta Lacks, speciellt när det gällde att närma sig Henrietta vuxna barn som var minst sagt luttrade och misstänksamma när det kom till deras mammas celler. Slutprodukten är fantastisk. Trots att det är en faktabok, skriven av en vetenskapsjournalist är den skriven på ett lättfattligt sätt så det bara inte går att sluta läsa. Henriettas personliga historia, hennes barns liv efter hennes död varvas med cellernas historia och en stor portion vetenskaplig historia som är oerhört intressant.
Henriettas celler har bidragit till att finna mediciner mot herpes, leukemi, influensa, blödarsjuka, parkinson, sexuellt överförbara sjukdomar och blindtarmsinflammation, en mångmiljonindustri där familjen inte fått ett rött dime. Inte så konstigt att de är bittra. Författaren lyckas dock genom tålamod och intresse gå en lång väg mot att skapa ett slags förståelse hos Henriettas familj så att de vänjer sig vid tanken vad deras mammas celler åstadkommit och kan t o m vara stolta över det. Löpande förs också en etisk diskussion kring forskning, vem äger en människas celler och hur framtiden kan komma att gestalta sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar