Inspirerad av Ingrids boktankar har jag läst Günter Grass bok Mitt årnundrade. Det är ett ambitiöst projekt han drog igång Günter Grass med att skriva hundra kapitel som var och en speglar ett år under 1900-talet. Stora och små händelser blandas, både världskrigen och halmhatten får sin beskärda del, för att inte tala om fotboll, politik, kultur och andra strömningar. Det har varit en klok idé att ha google till hands när jag läst, för många personer, platser och händelser har jag behövt slå upp och då på så sätt också fått en bra undervisning i det tyska samhället på köpet.Varenda kapitel är skrivet i jag-form, men vem som är jaget varierar. Berättarjagen skiftar mellan en vägbyggare, en journalist och en skolflicka. Mot slutet av 1900-talet väver Grass in sig själv, sitt liv och författarskap. Det får man väl tillåta honom att göra tycker jag.
Vissa kapitel och beskrivningar av människoöden fascinerar mera än andra och stannar kvar. Jag tänker kanske främst på alla de berlinerkvinnor som när väl kriget var slut fick börja sin kamp för freden och livet efter kriget. Många var dem som samlade byggmaterial i de bombade ruinerna, knackade rent tegelstenar och levde på en skraltig lön och matranson. De är de egentliga hjältinnorna!
Grass ligger ett decennium före Jan Guillous Brobyggarna som också ska sammanfatta 1900-talet, men genom ett släktperspektiv istället. Jag är inte särskilt lockad att läsa Brobyggarna och är glad att jag valde att läsa Mitt århundrade. Det ångrar jag inte
3 kommentarer:
Gunter Grass har jag bara läst blecktrumman, om det nu ens är hans? Nästan så att du lockar mig att läsa... Brobyggarna har jag börjat på 2 gånger men inte fortsatt. Kankde passar dig men inte särdeles mig.
Välkommen till mig och hämta ett hjärta!
Günter Grass... det var för ett tag sedan.
Visst är det en bok som man lär sig massor av. Jag slog och kikade både i lexikon och på nätet- mycket intressant och jag väljer Grass före Guillou- alla gånger.
Skicka en kommentar