Jag har flera gånger sett den underbara filmen Återstoden av dagen med Anthony Hopkins och Emma Thompson i huvudrollerna och nu alltså tagit itu med boken också. Man skulle kunna tro att författaren är en urbrittisk författare men icke så, utan det är en japanskfödd man Kazuo Ishiguro, numera brittisk medborgare har åstadkommit det här mästerverket.
Huvudpersonen är Mr Stevens, butler på Darlington hall sedan många år. Nu är det är 1956 och Mr Stevens har fått en ny arbetsgivare som är en stenrik amerikan. När bristen på arbetskraft för herrgården blir akut får Mr Stevens låna sin arbetsgivares bil för att åka och leta upp f d hushållerskan Miss Kenton för att kanske kunna övertyga henne om att komma tillbaka efter 20 år till Darlington hall.
Samtidigt som vi får följa Mr Stevens resa för att leta upp miss Kenton, får läsaren också ta del av livet på Darlington hall och Mr Stevens arbete där. Han går helt och hållet upp i sitt arbete och har under som gått inte tillåtit sig något privatliv utan är helt enkelt gift med sitt arbete. Boken är en odyssé över en försvunnen värld och dess vanor och levnadssätt och ger en bra inblick i den strikta hierarki som rådde både upstairs och downstairs i England. Klassindelningen var strikt och övertramp uppmuntrades icke. Författaren har gjort ett gediget forskningsarbete för att på ett så lätt och smidigt sätt fläta in berättelsen i sin historiska plats.
När jag läser Återstoden av dagen tycker jag att Anthony Hopkins skugga vilar tung över inte bara Mr Stevens utan också över hela texten. Mr Stevens är en tragisk och känslohämmad figur som i sin roll att tjäna gjort butleryrket till ett kall och i processen utplånat sig själv och sin personlighet. I slutet lovar han sig själv att försöka träna sig i att skämta mera, inte för att han själv upplever sig som tråkig, nejdå, men hans nya amerikanska arbetsgivare förväntar sig troligen detta!
2 kommentarer:
Återstoden av dagen är en av mina absoluta favoriter, främst för Ishiguros stil: eftertänksam, lite omständlig, men ändå smidig att läsa. Och titeln är fantastisk!
Jag har ju precis läst ut Never let me go av samma författare. Tyckte mycket om, trots att den var känslomässigt tung.
På din recension känns det som Återstoden av dagen går i samma stillsamma tempo, men är mer hoppfull. Jag kommer säkert att återkomma till denna sinom tid. (så många böcker, så lite tid, du vet)
Skicka en kommentar